Ulriksdals slott

Ulriksdals slott. Foto: Raphael Stecksén/Kungl. Hovstaterna

Ulriksdals slott i Solna stad.

Ett slott i nationalstadsparken

Den kände fältherren Jacob de la Gardie (1583–1652) införskaffade flera egendomar invid Edsviken och slog samman dessa till en och lät där under åren 1638–45 arkitekten Hans Jacob Kristler och murarmästaren Hans Ferster uppföra ett slott som uppkallades efter byggherren – Jacobsdal.

1647 fick trädgårdsmästare Hans Georg Kraus i uppdrag att anlägga en trädgård, vars utformning blev strikt symmetrisk med nio kvarter, omgivna av staket. I fonden av parken låg Grottan, som egentligen var ett hus inrett med snäckskal och koraller. Där anordnades det trevliga kalas, vissa av dem till drottning Kristinas ära. Hon hade ett gott öga till slottet och lät bland annat sitt kröningståg utgå därifrån. I stallet finns en kopia av hennes krönings­vagn med guldbroderade tyger i original.

Ebba Brahe, som var gift med Jacob de la Gardie, ärvde slottet efter sin makes död 1652, men hon överlät det till sin son Magnus Gabriel de la Gardie, som i sin tur sålde det till drottning Kristina. Likviden för slottet betalas dock aldrig ut. I september 1654 – några månader efter Drottningens abdikation – gick äganderätten tillbaka till Magnus Gabriel de la Gardie.

Prins Ulriks dopgåva

Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora köpte slottet 1669 av Magnus Gabriel de la Gardie, och slottet skulle nu anpassas efter ett kungligt boende och hovceremoniel. Slottets renässanskaraktär skulle ändras och Nicodemus Tessin d.ä. ritade ett omfattande ombyggnadsförslag, även om allt inte genom­fördes av kostnadsskäl. Hovceremonielet vid denna tid innebar att en besökare till en kunglighet helst skulle passera mellan så många rum i fil som möjligt och därför byggdes slottet samman med flyg­larna, så att rumsfilen förlängdes.

Karl XI och hans hustru Ulrika Eleonora använde sig också av slottet. 1684 föddes deras son prins Ulrik på slottet, varvid farmodern Hedvig Eleonora gav prinsen slottet i dopgåva. Namnet ändrades nu till Ulriksdals slott. Prinsen avled året därpå och slottet gick i bakarv till Hedvig Eleonora, som innehade det fram till sin död 1715. Kronan löste slottet, men ställde det till förfogande för drottning Ulrika Eleonora d.y. och hennes man Fredrik I. Det var vid denna tid som slottet fick sitt nuvarande exteriöra utseende, vilket utfördes av Giöran Josuæ Adelcrantz och Carl Hårleman.

Oxenstiernska salen eller Tidörummet. Rummets namn kommer av att dörrarna som hämtades från Axel Oxenstiernas slott Tidö. Foto: Håkan Lind/Kungl. Hovstaterna

Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika bodde på slottet och renoverade det enligt rokokons ideal, men forsk­ningen är inte helt uppdaterad på hur dessa inredningar såg ut. I det gamla ridhuset inreddes en teater, Confidencen. Gustav III:s hustru Sofia Magdalena hade slottet som änkesäte.

Med Karl XIV Johan kom dock en ny dynasti och under några år även ett nytt användningsområde, som hem för krigsskadade soldater. Inredningarna plockades ner och såldes.

Som kronprins fick Karl XV (1826-1872) disponera Ulriksdal, som nu var ganska avskalat. Enligt tidens ideal ville han förvandla slottet till en romantisk riddarborg. Någon exteriör förändring kom aldrig till stånd, men interiören förändrades till en idealiserad bild av hur slottet såg ut under 1640-talet. Föremål och vägg­beklädnader såsom gyllenlädertapeter införskaffades för att dekorera rummen.

Bevarade inredningar från 1800-talet

I dag är de så kallade Oxenstiernska rummen kvar intakta från denna 1800-talsinredning, skapad med en blandning av 1600-tal och 1800-tal. Rummen är mycket intressanta, då få inredningar finns kvar från denna epok. Karl XV:s önskan var att slottet efter hans död skulle göras om till ett konsthantverksmuseum och han donerade delar av sin konstsamling till staten för detta ändamål. I parken uppfördes ett flertal bygg­nader, bland annat Ulriksdals slottskapell, som i dag är ett omtyckt kyrkorum för vigslar, dop med mera. Slottet kom sedermera att utnyttjas som änkesäte av Karl XV:s svägerska, drottning Sofia, fram till hennes död 1913.

Stora vardagsrummet på Ulriksdals slott. Stockholmarnas bröllopsgåva till kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise, 1923. Rummet inreddes av Carl Malmsten. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Kronprins Gustav Adolf (1882–1973), tillsammans med sin första hustru kronprinsessan Margareta (1882–1920), planerade att flytta till Ulriksdal då de fann slottets läge bra i närheten av centrala Stockholm. Slottet saknade vid denna tid alla moderna installationer och en omfattande renovering inleddes. Tyvärr avled kronprinsessan tragiskt 1920 och renoveringen avstannade. 1923 gifte Gustav Adolf om sig med Louise Mountbatten (1889–1965). Renoveringen återupptogs och paret började bo på slottet, på våren mellan påsk och pingst samt under höstmånaderna.

Renoveringen var omfattande då slottets representativa delar, såsom trapphus, matsal och salong gjordes om. Karl XV:s inredningar ansågs kulturhistoriskt ointressanta, då dessa bara hade kopierat 1640-talet. Istället skapades moderna inredningar i svensk 1920-talsklassicism, eller Swedish grace som epokens inredning också benämns. Stora salongen, eller vardagsrummet, är en av Sveriges bäst sammanhållna miljöer från denna tid. Möblerna är formgivna av Carl Malmsten, som skulle förvandla en riddarsal till ett modernt hemtrevligt familjerum. För att få rummet att verka mindre ökades skalan på möblerna, som därmed är större än normala möbler, men då de är grupperade tillsammans märks inte detta. Ulriksdal var ett fullt fungerade hem för Gustav VI Adolf fram tills hans död 1973.

I dag hyrs den södra flygeln ut till Världsnaturfonden, men mittdelen och den norra flygeln är öppna för allmänheten. Nationalmuseum har ställt tillbaka en del av de föremål som under olika epoker funnits på Ulriksdals slott. Även orangeriet i parken har sedan 1988 fungerat som ett museum för svensk skulptur från Nationalmuseums samlingar.

Ulriksdals slottsområde innefattas av den kungliga dispositionsrätten som skrivs in i Regeringsformen 1809 och kvarstår oförändrad i Regeringsformen från 1 januari 1975.

Visning i Ulriksdals slott. Foto: Kate Gabor/Kungl. Hovstaterna

Besök Ulriksdals slott

Ulriksdals slott är beläget i Kungliga nationalstadsparken och uppfördes på 1600-talet. Till höjdpunkterna hör rum inredda på 1800-talet för Karl XV och Stora vardagsrummet inrett 1923 åt Gustaf VI Adolf.

Till toppen