Gustav III:s paviljong

Gustav III:s paviljong. Foto: Raphael Stecksén/Kungl. Hovstaterna

Gustav III:s paviljong i Hagaparken, Solna stad.

Museet över den gustavianska inredningskonsten

Den 28 oktober 1771, som nybliven kung, köper Gustav III Gamla Haga för 66,000 daler silvermynt. Huvudbyggnaden, då belägen på Vasaslätten, är en vackert inredd så kallad salsbyggnad i trä med mansardtak. En del personer i kungens närhet kan inte förstå hur han kan trivas i detta oansenliga hus, men han trivs alldeles utomordentligt väl.

Redan från 1767 har kungen då och då vistats på Haga tillsammans med sina närmaste vänner, med avbrott för resan till Frankrike från senhösten 1770 fram till februari nästkommande år. Efter Gustav III:s andra utrikesresa 1783–84 till Italien och Frankrike intensifieras besöken och så även planerna för Haga. Området beläget vid sjön Brunnsviken har då, precis som nu, en fantastisk kuperad terräng. Man kan tänka sig att Gustav III, inspirerad från sin resa med studier av konst och arkitektur på kontinenten, vill skapa något storslaget även hemma i Sverige.

Fler byggnader och en engelsk park

Efter hemkomsten från resan till Italien och Frankrike börjar förändringens tid på Haga. Stora planer görs upp för byggnader och för den engelska parkens anläggande. Planerna kräver mer mark och 1785 införskaffas den intilliggande Brahelunds gård. Gamla Haga flyttas från Vasaslätten upp på en höjd, då det planerades att byggas en mer representativ byggnad invid vattnet.

I dag ligger Gamla Haga kvar på sin plats på höjden, men någon större byggnad på Vasaslätten förverkligades inte. I augusti 1786 läggs grundstenen till stora palatset på det tidigare Brahelunds ägor. Haga anses vara en utmärkt plats för denna byggnad med sitt läge inte alltför långt ifrån Stockholms centrala delar, inte minst då palatset även ska inhysa ett museum dit allmänheten ska få tillträde.

Spegelsalongen, Gustav III:s paviljong. Foto: Jens Lindhe

Brahelunds huvudbyggnad var ett stenhus från 1600-talet. Denna byggnad fick nu ersätta kungens privata reträttplats Gamla Haga och bli kungens privata paviljong. Det gamla stenhuset behövde anpassas till kungens nya smak och byggdes på med två våningsplan samt försågs med två lägre flyglar. Arkitekten Olof Tempelmans (1745–1816) antikiserande stil, med klassiskt strikta former snarare än den föregående rokokons mer fria och svängda formspråk, passade Gustav III utmärkt.

Inredningarna gjordes av Louis Masreliez (1748–1818), som hade vistas i Italien i många år och studerat konst. Vid hemkomsten från Italien och Frankrike tog Gustav III Masreliez tjänster i anspråk och beställningen utmynnade i inredningar som anses vara bland de bästa i Sverige från denna tid. En stor anledning till detta är att naturen utanför ingår som en del av rummens dekor. Exempelvis skulle Amor och Psyke-templet, som skapades för att inhysa J. T. Sergels skulptur, reflekteras av spegeln inne i Stora salongen.

Numera är templet rivet, men det finns ett annat exempel i Spegelsalongen där speglarna ska reflektera Brunnsvikens vattenyta samt en vattenkaskad på andra sidan viken. Dessutom lades en matta i grön shagg i samma rum, vars fönster går ända ner till golvet, för att ge upplevelsen att gräsmattan fortsätter in i salongen.

Vistades sista tiden i paviljongen

Speglarna kom på plats några månader före kungens död den 29 mars 1792, så han fick i alla fall uppleva Spegelsalongens innehållsrika och innovativa inredning. Det är värt att nämna att Brunnsvikens vattenspegel ursprungligen låg cirka två meter högre än i dag. När kanalen vid Ålkistan grävdes i mitten av 1800-talet upphörde Brunnsviken att vara en insjö och blev en havsvik. Detta, tillsammans med landhöjningen sedan dess, har orsakat nivåförändringen.

Den sista tiden i sitt liv vistades Gustav III under långa perioder i paviljongen. Intill paviljongen pågick det stora palatsbygget och kungen var en pådrivande byggherre som gärna höll sig i händelsernas centrum.

Efter mordet på Gustav III avstannade palatsbygget, men sonen, Gustav IV Adolf, använde dock paviljongen flitigt efter sin fars död fram till sin abdikation 1809.

Museum över gustaviansk inredning

Oskar I var ofta ute på Haga tillsammans med sin familj. 1844, efter Oskar I:s trontillträde, renoverades framför allt paviljongens flyglar, vilka än i dag har en så kallad torpargrund till skillnad från huvudbyggnaden som är byggd på en källargrund. Hundra år senare, på 1940-talet, var det återigen dags att åtgärda problem med fukt, så golvet lades om och grunden dränerades.

Vid denna tid insågs värdena av den unika miljön och att denna borde visas för allmänheten, varför en del av interiörerna från Gustav III:s tid återskapades. Masreliez originalteckningar fanns kvar, så man kan säga att inredningarna skapades helt efter konstnärens intentioner, fast 150 år senare. År 1949 öppnades paviljongen som ett museum över den gustavianska inredningskonsten.

Stora salongen, Gustav III:s paviljong. Foto: Jens Lindhe

Besök Gustav III:s paviljong

Gustav III:s paviljong i Hagaparken är inredd i pompejansk anda. Den tillhör höjdpunkterna i den svenska konsthistorien och är ett av de främsta verken från det sena 1700-talet.

Till toppen