Rosendals slott

Rosendals slott. Foto: Raphael Stecksén/Kungl. Hovstaterna

Rosendals slott på Kungl. Djurgården i Stockholm.

Rosendal – ett Karl Johan-museum

Det fanns två anledningar till att Karl XIV Johan (1763–1844) önskade att tillbringa tid på Kungl. Djurgården. Den ena var att Karl Johan gärna ville övervaka soldaterna från Första livgardet till häst, som brukade exercera på Gärdet. Som militär hade Jean-Baptiste Bernadotte, som han hette innan han tog sitt svenska namn, avancerat snabbt i graderna till den slutliga positionen som marskalk av Frankrike. Det militära livet låg honom varmt om hjärtat även sedan han blivit svensk kung 1818 och det var därför praktiskt att ha en byggnad i närheten.

Den andra och kanske större anledningen var att komma närmare folket, som fick tillträde till slottets parkområde.

Året dessförinnan hade han av en av sina adjutanter, generalmajoren de Camps, köpt egendomen Rosendal på södra Djurgården. Huvudbyggnaden förbättrades för den nyblivne kungen och norr om huvudbyggnaden byggdes en paviljong för kronprins Oskar. 1819 förstördes huvudbyggnaden av en brand, varvid kronprinsens paviljong påbyggdes med en våning så att platsen kunde bebos fram till att det nya slottet var färdigställt.

Rosendals slott byggdes med hopskruvade prefabricerade träplank som bultades ihop och de utvändiga sidorna reveterades, varvid huset i princip kunde monteras ner och flyttas. Det är inte helt känt varför kungen valde denna av Fredrik Blom uppfunna konstruktion, trots att det aldrig var tänkt att flytta huset, men den troliga förklaringen är att kungen ville göra reklam för denna innovation till utländska militärattachéer.

Inspirerad av fransk empirstil

Inredningen av slottet påbörjades 1825 och var helt klar 1832. Den anses vara så fransk det bara är möjligt för att vara gjord i Sverige. Inspirationen är den franska empiren som i Sverige fått namnet Karl Johan-stilen. Svensktvävt siden och svenska möbelsnickare valdes, då Karl XIV Johan gärna ville stimulera inhemsk möbel- och sidenproduktion.

Under Karl XIV Johans tid användes slottet enbart dagtid och efter tillställningar och middagar återvände sällskapet in till staden och till det Kungl. Slottet. På Rosendals slott hade medlemmarna av kungafamiljen varsin salong som de kunde dra sig tillbaka till. Av salongernas dekor kan avläsas vem som använde ett specifikt rum. Exempelvis ser man i Karl Johans röda salong i gardinarrange­manget spjut, sköldar och lagerkransar som attribuerar till hans militära liv och storslagna segrar. Lanterninen, rummet med den högsta digniteten i slottet, bryter något mot Karl Johan-stilen med sina takmålningar ur berättelsen om Amor och Psyke. Takmålningar faller tillbaka på äldre inrednings­ideal, men Karl Johan önskade även mer traditionella inslag, speciellt i det finaste mottagningsrummet.

Rosendals slott, lanterninen. Foto: Gomer Swahn/Kungl. Hovstaterna

Drottning Josefina, hustru till Karl XIV Johans och drottning Desiderias enda barn Oskar I, började som änka att stanna kvar över natten i slottet. Den traditionen upprätthöll även Oskar II och hans hustru drottning Sofia, men drottningen sov i huset intill, som numera går under namnet Drottningens paviljong. En förbindelselänk byggs dock mellan de två husen.

Karl Johans planer för Kungl. Djurgården var större än bara utvecklingen av sitt eget slott – området var även en del av hans kulturpolitik.

Museum i slottet

Nationsbyggandet innebar att många länder i Europa uppförde nya museibyggnader som ofta låg vackert belägna. Kungl. Djurgården förvandlades till en park för rekreation, där bildning och kunskap i form av ett museum skulle ingå. 1831 fick Rosendals arkitekt Fredrik Blom även i uppdrag att rita ett museum som skulle placeras på en kulle i närheten av slottet. Skulpturer började tillverkas av olika skulptörer och marmorblock från Kolmården höggs ut för kolonner till museets front. Detta museiprojekt rann dock ut i sanden, men det blev till slut ett museum på Rosendals slott.

1907, efter Oskar II:s död, använde drottning Sofia slottet i allt mindre omfattning. Prins Eugen (1865–1947) och överintendent vid Kungl. Husgerådskammaren John Böttiger (1853–1836) förde fram tankar om att etablera ett museum i byggnaden, dedikerat till Karl XIV Johan men även till Karl Johan-tidens svenska inredningsideal.

Slottet har tillhört de svenska kungarna enskilt, men 1910 fördes det över till Kungl. Djurgårdens ­förvaltning, som ännu idag förvaltar byggnaden. Föremålen i slottet tillhör Oskar II:s stiftelse och de föremål som står utställda ska enligt en särskild bilaga av testamentet utgöra ett Karl Johan-museum. Sedan 1913 har byggnaden visats för allmänheten.

Rosendals slott, Röda salongen. Foto: Gomer Swahn/Kungl. Hovstaterna

Besök Rosendals slott

Rosendals slott ute på Djurgården i Stockholm är ett unikt dokument över den svenska empirstilen, så kallad Karl Johan-stil. Rosendal var ett lustslott dit medlemmar av kungafamiljen åkte när de vill komma bort från det formella hovlivet i stan.

Till toppen