Drottningholms slott

Drottningholms slott. Foto: Raphael Stecksén/Kungl. Hovstaterna

Drottningholms slott på Lovön i Ekerö kommun är Kungaparets residens.

Kungaparets privata residens

Dynastin Bernadotte har från Oskar I:s (1799–1859) tid nyttjat Drottningholms slott och parken. Vår nuvarande Kungafamilj flyttade från Kungl. Slottet till Drottningholms slott 1981 och slottet är sedan dess Kungaparets privata residens.

Drottningholms sammanhållna slottsområde har bevarats intakt sedan 1700-talet och är därför en utmärkt representant för en autentisk slottsmiljö från 1600- och 1700-talen. Detta anses unikt och är anledningen till att Förenta nationernas organ för samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, UNESCO, 1991 utsåg Drottningholm till ett världsarv. Det innebär att det ur ett internationellt kulturhistoriskt perspektiv anses omistligt och för all framtid ska bevaras. Detta bevarandeperspektiv finns med i slottets användning och dess underhåll.

De kulturhistoriska värdena sträcker sig tillbaka till 1500-talet, då en kungsgård som hette Torvesund väckte Johan III:s intresse, mestadels beroende av dess vackra läge invid sjön Mälaren. Eftersom stora delar av området bestod av sankmark lades stor vikt vid att välja en lämplig plats för att uppföra ett mindre slott. Slottet uppkallades efter Johan III:s hustru drottning Katarina Jagellonica (1526–1583). Drottning Katarina, men även flera andra svenska drottningar, har en stark koppling till Drottningholms slott.

Drottningholms slott, trapphuset.

Drottningholms slott, trapphuset. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora övertog slottet 1661 från sin svägerska Maria Euphrosyne av Pfalz. Dagen före nyårsafton, den 30 december 1661, brann det gamla slottet. Efter branden tog man tillfället i akt att skapa ett mer storslaget slott som skulle stå sig bättre i ett internationellt perspektiv. I en tid när Sveriges internationella ambitioner ökade, ställdes även högre krav på hur de kungliga slotten såg ut och var inredda.

Nicodemus Tessin d.ä. (1615–1681) hade gjort en studieresa i Europa åren 1651–53 och hade lärt sig hur ett representativt slott skulle se ut. Resultatet blev en till omgivningarna väl anpassad slottsbyggnad, med arkitektoniska inslag från förebilder i Frankrike och Italien. Inuti är trapphuset ett arkitektoniskt mästerverk där arkitektur, skulptur och måleri är sammanflätade till en vacker helhet. De götiska kungarna, som finns med i den skulpturala utsmyckningen av trapphuset, var en nationalistisk illustration av Sveriges storslagna historia, sådan som den hade framställts av Olaus Magnus på 1500-talet och nu på 1600-talet av Olof Rudbeck d.ä.

1744 gifte sig Lovisa Ulrika (1720–1782) med kronprins Adolf Fredrik (1710–1771) i rikssalen på Drottningholms slott. Bröllopsmiddagen intogs till tonerna av Johan Helmich Romans Drottningholmsmusiken. Dispositionsrätten tillföll Lovisa Ulrika som blev förtjust i slottet, men som upplevde det omodernt inrett och i behov av mer utrymme för sina samlingar av konst, mynt och medaljer.

Engelsk park med kanaler och öar

Inredningarna ändrades i vissa delar till en lättare rokokostil och utrymmesbristen löstes genom att bygga på flyglarna med ett våningsplan. Samlingarna placerades i de nyinredda museikabinetten i norra flygeln. Det var också vid denna tid som teatern byggdes av Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796). De omkringliggande byggnaderna uppfördes kring ett torg och länkades samman med slottet och trädgården på ett estetiskt tilltalande sätt.

Mot slutet av 1770-talet blev Lovisa Ulrikas ekonomiska situation synnerligen prekär och för att nå en lösning av det uppkomna läget övertog staten hennes samlingar som likvid för hennes skulder. Dispositionsrätten till slottet övergick samtidigt till hennes son Gustav III.

En så kallad engelsk park anlades, vilket fick den positiva effekten att sankmarken äntligen dikades ut och ett vackert system av kanaler och öar skapades istället. Under 1800-talet sköttes parken mer efter idealet med stora lummiga träd och något mindre symmetriska planteringar. Under 1900-talet skedde en återgång till det ursprungliga parkidealet, framförallt när det gäller den franska barockträdgården. Parken är i dag även ett utmärkt exempel på 1700-talets engelska parkideal.

Drottningholms slottspark, juni 2018. Prinsessan Adriennes döptes i Drottningholms slottskyrka och hennes monogram formades av blommor.

Drottningholms slottspark, juni 2018. Prinsessan Adriennes döptes i Drottningholms slottskyrka och hennes monogram formades av blommor. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

Besökare på Drottningholms slott.

Besökare på Drottningholms slott. Foto: Kate Gabor/Kungl. Hovstaterna

Drottningholms slott

Besök Drottningholms slott

Drottningholms slott är vårt bäst bevarade kungliga slott och utsett till världsarv av UNESCO.

Upplev en historisk miljö av internationellt högsta klass. Tillsammans med det exotiska lustslottet Kina slott, slottsteatern och den storslagna slottsparken utgör slottsanläggningen en unik helhet.

Upptäck mer

Till toppen