Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan. Foto: Kungl. Hovstaterna

Riddarholmskyrkan på Riddarholmen i Stockholm.

Den kungliga begravningskyrkan

Riddarholmskyrkan är de svenska kungarnas gravkyrka och Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Tillsammans med de medeltida kungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde är kyrkan vilorum för alla svenska regenter, med undantag för drottning Kristina, från Gustav II Adolf till och med Gustaf V.

Kyrkan byggdes som del i Gråbrödraklostret, grundat av Franciskanerorden 1270. Ön, då kallad Kidskär, donerades till bröderna av Magnus Ladulås, som även skänkte mark på Norrmalm för byggandet av tegelugnar. Klostret, ett av tre i Stockholm, var utformat som en kvadrat där klosterkyrkan utgjorde den norra sidan. Klosterbyggnaderna söder om kyrkan utgjordes av längor som omgav en klosterträdgård. Klosterrummen innehöll bland annat matsal, sovsal, bibliotek och gästrum.

Klosterkyrkan är byggd i unggotisk stil med spår av den tidigare och tyngre romanska arkitekturen. Kyrkans originalutformning utgjordes av ett långhus med ett lägre och smalare sidoskepp, en arkitektonisk nyhet som introducerades i Sverige av kyrkobyggarna. Även det tresidigt avslutade högkoret utgjorde en nyhet.

Narbonnekonstitutionen 1260 förbjöd alla onödiga tillskott som torn och byggnadsskulpturer i franciskanernas byggnader. Glasmålningar och valv fick endast förekomma i koret, men då kyrkan byggdes som kunglig begravningskyrka tilläts avsteg. Hela kyrkan välvdes och kryssribborna i högkoret försågs med bladguld, något som var helt unikt i Sverige.

Bröderna spelade en viktig roll för Magnus Ladulås även utanför klostrets murar.

1284 fick Magnus Ladulås påvens tillstånd att inrätta en slottskyrka i Kungl. Slottet och i den hade han en franciskansk präst. Bröderna fungerade även som lärare, biktfäder och sekreterare på slottet. I övrigt vitkalkades väggarna och försågs med väggmålningar. I dag kan man ännu se blomstergirlanger i taket. Väggarnas figurmåleri är nästan helt utplånat.

I sitt testamente daterat 1285 donerade kungen stora summor pengar till klostret och han formulerade även en önskan att begravas i klosterkyrkan efter sin död.

Erikskrönikan, skriven i början av 1300-talet, nämner Riddarholmskyrkan:

Sidhan sköt honom [Magnus Ladulås] Gud i hugha,
fore sin siel ok sinne husfrua
a en holm heet Kidhaskäär
eth kloster loot han mura thär
swa wänt ok swa höwelikt
at i hans rike war ey annat slikt.

Kyrkian er wään ok stoor
ok hawer en fagran liusan koor,
swigbogane äre alle lagde med gul.
Ther er mykit folk i tha hon er full.
Thet kloster gaff han barfötta bröder,
ther badh han leggia sik tha han var döder.

Riddarholmskyrkan. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Det är okänt när kyrkan stod färdig. Någon sorts byggnad måste ha funnits klar redan 1273, då bröderna bjöd in sina med medbröder till provinskapitel, vilket förutsatte att man kunde härbärgera ett sextiotal gäster. Ett troligt årtal för invigning är 1292, då Magnus Ladulås begravdes i högkoret. Helt säkert var klostret färdigbyggt före 1300.

Efter Magnus Ladulås död favoriserades inte gråbröderna av följande kungar, med undantag av Magnus Eriksson som uttryckte en önskan att låta kröna sig i klosterkyrkan. Ärkebiskop Petrus Filipsson, en dominikan som var fientligt inställd till gråbröderna ansåg detta olämpligt och att kröningen borde ske i Uppsala domkyrka. Kompromissen blev att kungen kröntes i Storkyrkan 1336.

Gråbrödernas närvaro på ön gjorde att ön så småningom bytte namn till Gråmunkeholmen. Detta finns omnämnt första gången i stadens tankeböcker 1460.

I mitten av 1400-talet hade antalet gudstjänstbesökare vuxit så att kyrkan blivit för liten. Den södra väggen revs och korsgången, som omgav klosterträdgården, inkorporerades som ett södra sidoskepp. Taket höjdes och väggmålningarna på kyrkans utsida doldes. Två av dem finns ännu bevarade. I det södra sidoskeppet kan man ännu se drottning Helvigs fötter och på vinden ler Magnus Ladulås mot de besökare som klättrar upp till honom.

I samband med reformationen 1527 stängdes klostret och munkarna flyttade ut. Lokalerna användes därefter till skilda ändamål. 1531 lät Gustav Vasa till exempel inrätta ett helgeandshus i det övergivna klostret. 1551 flyttades helgeandshuset till Danviken på grund av ”uppkommen elak lukt och stank”.

Johan III, som sade ”bygga är vår högsta lust” lät renovera kyrkan och klostret 1568–1576. Han byggde det första tornet med kraftiga hörnpelare och ”een skiön högh spidz” efter ritning av Willem Boy. 1835 förstördes Johan III:s kyrktorn i en brand och ersattes av ett nytt götiskt torn i genombrutet gjutjärn, ritat av Erik Gustaf Göthe. Av bronsen från de förstörda kyrkklockorna gjöts en ny, Serafimerklockan, som i dag ringer när en Serafimerriddare begravs.

Johan III skänkte vidare kyrkbänkar och predikstol till kyrkan och lät även bygga gravmonument över Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bondes gravar. Moderna utgrävningar har dock avslöjat att Magnus gravtumba inte är placerad över hans grav.

Kyrkan kom även att användas som annex för Storkyrkan. 1607 lät Karl IX den finska församlingen flytta in i kyrkan i väntan på att en officiell kyrka inrättades åt dem. 1617 erhöll magister Håkan Haquini fullmakt att vara kyrkoherde i kyrkan och i och med det började kyrkan att skiljas från Storkyrkan. 1666 blev Riddarholmskyrkan en egen församling, då det beslutades att Riddarholmen, inklusive området väster om Stora Nygatan i fortsättningen skulle lyda under Riddarholmens församling.

1807 upplöstes församlingen då den ansågs för liten, och den slogs ihop med Storkyrkoförsamlingen. Sedan 1847 har Riddarholmskyrkan legat under Riksmarskalksämbetet och tillhör sedan dess den kungliga dispositionsrätten.

Riddarholmskyrkan, interiör. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Den kungliga begravningskyrkan

1629 beslutade Gustav II Adolf att ett gravkor skulle byggas åt honom på högkorets södra sida. Koret byggdes 1633–1634 under ledning av bildhuggaren Christian Blume. Gustav II Adolf vilar sedan 1832 i en sarkofag av spräcklig italiensk marmor, beställd av Gustav III och ritad av Giacomo Quarenghi. Gustav III själv vilar i valvet under koret tillsammans med medlemmar ur sin familj.

Det Karolinska gravkoret skiljer sig helt från kyrkan och övriga gravkor, då det är byggt i grå sandsten. Gravkoret beställdes av Karl XI och ritades av Nicodemus Tessin den äldre. Gravkoret började byggas 1671, men bygget gick väldigt långsamt och inte förrän 1742 stod gravkoret helt klart. I det övre koret vilar Karl XII i en sarkofag av svart italiensk marmor, ritad av Nicodemus Tessin den yngre. I sidoalkoverna står Ulrika Eleonora den yngres och Fredrik I:s sarkofager. Övriga medlemmar av familjen vilar i det undre valvet, i vackra kistor av förgyllt tenn.

Det yngsta av de kungliga gravkoren är det Bernadotteska. Det ritades av Fredrik Wilhelm Scholander och uppfördes 1858–1860. Fönstren är prydda med glasmålningar föreställande riksvapen och landskapsvapen. Den Bernadotteska anfadern, Karl XIV Johan, vilar i en rosaröd sarkofag av älvdalsgranit. I en mindre sarkofag av grön kolmårdsmarmor vilar hans drottning, Desideria. Övriga kungar och drottningar fram till och med Gustaf V vilar längs korets väggar i sarkofager av öländsk kalksten. Prinsar och prinsessor av huset Bernadotte vilar i det undre valvet. Gustaf V var den siste regenten som begravdes i Riddarholmskyrkan. Efter Gustaf V har medlemmarna av det kungliga huset begravts på den kungliga begravningsplatsen i Hagaparken.

Serafimersköldarna

Sedan 1747 har kyrkans väggar klätts med vapensköldar tillhörande avlidna riddare av Serafimerorden, i dag ungefär 800 stycken. När en Serafimerriddare avlider tas deras respektive vapensköld ner från väggarna i Ordenssalarna på Kungl. Slottet. På begravningsdagen, var i världen begravningen än äger rum, förs skölden i procession från Kungl. Slottet och hängs upp i kyrkan bland de tidigare avlidna riddarnas sköldar. Samtidigt ringer kyrkklockan i en timmes tid i en så kallad Serafimerringning.

Läs mer om serafimerringning

Lördagen den 17 april 2021 ägde serafimerringning rum i Riddarholmskyrkan för Hans Kunglig Höghet Prins Philip, Hertig av Edinburgh, som var riddare av Kungl. Serafimerorden och avled den 9 april 2021. Foto: Pelle T Nilsson/SPA

Besök Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan är de svenska kungarnas gravkyrka och Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Här vilar bland andra de medeltida kungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde.

Till toppen