Rosersbergs slott

Rosersbergs slott. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Rosersbergs slott i Sigtuna kommun.

Drottning Desiderias orörda änkesäte

Rosersberg har fått stå i stort sett orört sedan 1860, då änkedrottningen Desideria bodde i slottet sommartid. Hon är den senaste kungliga person som bott på slottet under en längre period.

Den första ägaren till Rosersbergs slott var Gabriel Bengtsson Oxenstierna (1586-1656). Han var riksskattmästare i Drottning Kristinas förmyndarregering fram till hennes trontillträde 1644. Medan han innehade sitt ämbete ärvde han en del av egendomen av sin mor Sigrid Gustafsdotter. För att egendomen skulle ha en tillräcklig areal för att försörja alla anställda, som behövdes för driften av slottet, införskaffades även ett antal intilliggande gårdar.

1634 började slottet att uppföras och namngavs efter byggherrens mors släkt – Tre Rosor. Arkitekten till slottet är inte helt känd, men Simon de la Vallée har föreslagits, då den tre våningar höga byggnaden med en kringbyggd förborg påminner om andra byggnader uppförda av denne arkitekt, som dessutom anlitades av familjen Oxenstierna vid andra slottsbyggen.

Från renässans till barock

Gabriel Bengtsson Oxenstiernas äldsta son, som även han hette Gabriel, ärvde slottet men på grund av dålig ekonomi pantsattes det till familjen Stenbock. Hans bror Bengt Gabrielsson Oxenstierna (1623–1702), som efter en lång diplomatkarriär blev kanslipresident i Karl XI:s kungliga Kansli, började dock intressera sig för det pantsatta Rosersberg, vilket han återlöste 1682. Bengt Gabrielsson Oxenstierna var gift med Magdalena Stenbock (1649–1727) och hade därmed arkitekten Nicodemus Tessin d.y. som svåger, då de var gifta med var sin syster Stenbock.

Nicodemus Tessin d.y. hade goda kunskaper att bistå Oxenstierna med, när slottet förvandlades från nordeuropeisk renässansbyggnad till en storslagen barockanläggning. I dag kan man fortfarande skönja denna barock, framförallt i slottets placering i parklandskapet, med en strävan efter ett längdperspektiv. Invändigt representeras denna epok förnämligt av det nuvarande slottskapellet.

Hedvig Elisabet Charlottas paradsängkammare på Rosersbergs slott. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

1762 beslutade ständerna att tilldela slottet till, den då 14-årige, prins Karl (1748–1818), senare känd som Karl XIII. Rosersberg kommer i kunglig ägo och prinsen, som efter brodern Gustav III:s kröning 1772 betitlas hertig av Södermanland, har nu ett sommarslott. Rosersbergs slott går under en period från 1770-talet fram till 1820-talet igenom olika renoveringar. På 1770-talet stod Jean Eric Rehn (1717–1793) för en allmän uppgradering av slottets inredningar, vilket aktualiseras av hertig Karls bröllop med Hedvig Elisabeth Charlotta 1774.

Efter Gustav III:s död 1792 blev hertig Karl förmyndare för den minderårige brorsonen Gustaf IV Adolf och förmyndarregeringen sammanträdde ofta på Rosersberg. Efter Gustav IV Adolfs myndighetsdag drar han sig tillbaka till Rosersberg. Hans andra titlar som stormästare i frimurarorden och storamiral i örlogsflottan motiverade dock ett representativt boende med en uppseendeväckande engelsk park. Vid denna tid hade inredningarna i en tidig gustaviansk stil med inslag av kvardröjande rokoko hunnit bli hopplöst omoderna. Arkitekten Gustaf af Sillén assisterade i denna fas av renoveringen.

Rosersbergs slott. Karl XIII:s arbetsrum. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Efter Gustav IV Adolfs abdikation den 29 mars 1809 blev hertig Karl vald till riksföreståndare. Men han blir inte vald till svensk kung förrän han accepterat den nya Regeringsformen som trädde i kraft 6 juni 1809, varvid dispositionsrätten till de kungliga slotten skrevs in. Något som fortfarande gäller efter Regeringsformen från 1 januari 1975.

Under Karl XIII:s regentperiod, som varade mellan 1809 och 1818, sker ytterligare förändringar i slottet. Här kan nämnas Hedvig Elisabeth Charlottas paradsängkammare som inreddes mycket exklusivt med målade dörröverstycken av Fredrik Westin, av samtiden betraktade som enastående, cabinet-skåp prydda med halvädelstenar tillskrivna Adam Weisweiler, numera placerade på Kungl. Slottet, massiva mahognydörrar samt en intressant symbolik i boaseringarna. Intressant är att övriga rum inte får samma höga dignitet som detta rum inrett till kungens hustru.

Båda makarna avled 1818. Deras adoptivson Karl XIV Johan blir kung och tar över Rosersberg. Sommarmånaderna tillbringas på Rosersberg och konseljer hålls i konseljsalen, med kronprins Oskar närvarande. Oskar trivs utomordentligt väl och många omtalade fester sker vid denna tid, där ibland studentkamrater från Uppsala deltar. Drottning Desideria tar efter Karl XIV Johans död 1844 över slottet och det är hennes föremål som fortfarande finns på slottet, och som bidrar till dess intressanta välbevarade miljö.

Öppet för allmänheten

Rosersbergs slott är öppet för allmänheten och det är främst visningsverksamheten som dominerar dagens användande. Det saknas fungerande installationer som el- och vattenledningar uppe i slottet, då miljön är synnerligen känslig och inte får förvanskas.

Åren 1876–1961 använde Infanteriskjutskolan mark och slottsflyglar. På första våningsplanet kan man notera gamla elledningar, vilka är en kvarleva från när Infanteriet under båda världskrigen behövde mer utrymme för sina stabsofficerare och därför drog in el. Dessa installationer fungerar dock inte i dag.

I dag används slottet då och då vid representation av Kungl. Familjen. Ett intressant möte ägde rum i maj 2008, då Irakfrågan diskuterades av bland andra Förenta nationernas förutvarande generalsekreterare Ban Ki-moon, Iraks förutvarande premiärminister Nuri al-Maliki och Förenta staternas förutvarande utrikesminister Condoleezza Rice. De togs emot av H.M. Konungen på Rosersberg, som ligger strategiskt nära Arlanda. Den amerikanska utrikesministern var speciellt intresserad av ett faksimiltryck med koppling till Förenta staternas självständighetsdeklaration, som hänger i konseljsalen.

Besök Rosersberg slott

På Rosersbergs slott, norr om Stockholm, har tiden stått stilla. Rummen står nästan orörda från tiden 1795–1860 med välbevarade inredningar och samlingar. Karl XIV Johan och drottning Desideria var de sista kungligheterna som bebodde slottet.

Till toppen