Kungl. Slottet

Kungl. Slottet i Stockholm. Foto: Raphael Stecksén/Kungl. Hovstaterna

Kungl. Slottet – Stockholms slott – är H.M. Konungens officiella residens. På Kungl. Slottet genomförs stora delar av den officiella representationen och det är i slottet som den Kungl. Familjen har sina kontor.

Kungens officiella residens

Kungl. Slottet i Stockholm – Stockholms slott – är H.M Konungens, statschefens, officiella residens. Det är den plats där statschefen utför sina konstitutionella, statsceremoniella och officiella uppgifter, tillsammans med den övriga Kungl. Familjen som stöttar statschefen i hans uppgifter. Kungl. Familjen och Kungl. Hovstaterna – organisationen som arbetar för H.M. Konungen och Kungl. Husets medlemmar – har sin fysiska arbetsplats på Kungl. Slottet.

Sedan tidig medeltid har detta varit den plats där Sveriges statschef har residerat. Byggnaden hade inledningsvis mest karaktär av en försvarsanordning, men efter Kalmarunionens upplösning 1521 och under Gustav Vasas (1496–1560) regeringstid centraliserades makten till Kungl. Slottet som anpassades som ett kungligt boende mer än för försvar.

Gustav Vasa var emellertid ekonomiskt sinnad och ansåg sig inte ha råd med ett alltför storslaget dekorerat slott. Det var först under vasasönernas tid som Kungl. Slottet blev mer präglat av renässansens arkitekturideal. Johan III (1537–1592) var intresserad av byggenskap och det var under hans regeringstid som förvandlingen från försvarsborg till renässansslott genomfördes.

Kungl. Slottet i Stockholm är H.M. Konungens officiella residens.

Kungl. Slottet i Stockholm är H.M. Konungens officiella residens. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungl. Hovstaterna

Renässansslottet Tre Kronor på Johan III:s tid. I förgrunden ses slottets huvudentré med Rikssalsbyggnaden till höger om portvalvet och Kungsvåningen till vänster. Modell av Lars Agger.

Renässansslottet Tre Kronor på Johan III:s tid. I förgrunden ses slottets huvudentré med Rikssalsbyggnaden till höger om portvalvet och Kungsvåningen till vänster. Modell av Lars Agger. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

När Sveriges gränser expanderade under första hälften av 1600-talet kom Kungl. Slottet att inrymma alla nyetablerade institutioner, av vilka många även i dag handlägger den svenska förvaltningen. Här kan bland annat nämnas Kansliet för utrikes ärenden och Räntekammaren, dagens Utrikesdepartement och Finansdepartement.

Ett modernt barockpalats

Under denna tid fanns det också en önskan att förvandla slottet till ett barockpalats enligt de då gällande byggnadsidealen. Detta förverkligades inte förrän sent 1600-tal när Karl XI (1654–1697) gav arkitekten Nicodemus Tessin d.y. (1654–1728) uppgiften att utföra en genomgripande renovering, som skulle ta bort de kvarvarande medeltida spår som byggnaden ännu hade.

Den första etappen av renoveringen skedde i norra längan av slottet, som byggdes på med två våningsplan mellan det nordöstra och det nordvästra tornet. Därefter revs tornhuvarna för att ge byggnaden ett mer horisontellt utseende med ett platt tak, och inredningen av kungens våning påbörjades.

Modell av Slottet Tre Kronor så som det såg ut just innan branden 1697. Här från norr.

Modell av Slottet Tre Kronor så som det såg ut just innan branden 1697. Här från norr. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Den 7 maj 1697 utbröt en brand på slottet som spred sig över taken. Den nyrenoverade längan mot Norrbro stod emot branden relativt väl, men de övriga delarna bedömdes efter branden vara så skadade att de revs. Inledningsvis gick återuppbyggandet i förhållandevis rask takt, men under det stora Nordiska kriget fanns det ingen ekonomisk bärkraft för att bygga vidare, så bygget avstannade 1709. Först efter ett riksdagsbeslut 1727 beslöt ständerna att bistå med medel för att färdigställa slottet, då det var opraktiskt att den svenska administrationen saknade en fast arbetsplats.

Teckning av slottet Tre Kronors ruiner efter branden 1697.

Teckning av slottet Tre Kronors ruiner efter branden 1697. Foto: Herzog-August-Bibliothek

En slottsbyggnads­deputation grundades, eftersom det var statliga medel inblandade och då statsfinanserna vid denna tid var ansträngda gick slottsbygget i sakta mak. 1754 var slottet såpass färdigställt att det kunde användas. Rikssalen, där ständerna möttes för riksdagar, var inte helt färdiginredd men bygget forcerades så att 1755 års riksdag kunde hållas i salen. Efter hand lämnade några institutioner slottet medan andra tillkom, exempelvis Nationalmuseum som grundades 28 juni 1792 några månader efter initiativtagaren Gustav III:s död.

Konseljsalen inför en konselj.

Konseljsalen inför en konselj. Foto: Pelle T Nilsson/SPA

I dag är slottet H.M. Konungens officiella residens och väsentliga delar av monarkins representation äger rum här.

Slottet är arbetsplats för Kungaparet och de ämbeten som ingår i Kungl. Hovstaterna. Kungl. Slottet är en kombination av kungligt residens, arbetsplats och kulturhistoriskt monument samtidigt som det är öppet för besökare året om.

Visning i museum Tre Kronor, museet som  berättar om slottets äldsta historia, från försvarsborg till renässansslottet som förstördes i en våldsam brand år 1697.

Visning i museum Tre Kronor, museet som berättar om slottets äldsta historia, från försvarsborg till renässansslottet som förstördes i en våldsam brand år 1697. Foto: Michael Steinberg

Ett slott tillgängligt för allmänheten

Kungl. Slottet ligger under den kungliga dispositionsrätten som skrevs in i regeringsformen 1809 och kvarstod utan ändring i regeringsformen från 1 januari 1975. Slottet har på olika sätt tillgängliggjorts för allmänheten, genom att olika museer har öppnats i byggnaden samt genom att representations­våningarna visas när de inte används för Kungens representation.

Besök Kungl. Slottet

Välkommen till ett av Europas största och mest levande slott. Här ryms många sevärdheter – Skattkammaren med riksregalierna, Museum Tre Kronor som berättar om slottets medeltida historia och inte minst Representations­våningarna med de pampiga paradrummen.

Upptäck mer

Till toppen