Kina slott
Kina slott i Drottningholmsparken på Lovön i Ekerö kommun.
En födelsesdagsgåva i Drottningholmsparken
Drottning Lovisa Ulrikas födelsedag den 24 juni 1753 firades först med en teaterföreställning i rikssalen på Drottningholms slott. Efteråt tog man en åktur i parken där slutmålet fanns, det för drottningen i hemlighet nybyggda Kina slott.
Den sjuåriga kronprins Gustav utklädd till kinesisk prins stod vid ingången till slottet och hälsade sin mor hjärtligt välkommen. För att lyckas med denna hemlighet hade man byggt det knuttimrade huset på Arsenalen i Stockholm. Nattetid fraktades det på båtpråmar för att monteras på plats. Så hade även Lovisa Ulrika fått en byggnad med kineserier, något som var högsta mode vid denna tid. Hennes bror Fredrik den store av Preussen hade exempelvis 1747 låtit uppföra ett kinesiskt tehus i anslutning till slottet Sanssoucis. Drottningen uppskattade den lilla byggnaden, men det saknades en del bekvämligheter. Tankarna på att förbättra byggnaden ledde dock till att den revs. Carl Fredrik Adelcrantz höll på med uppförandet av Drottningholmsteatern, så steget var inte långt att gå från teaterns festliga inredningar till att formge Kina slotts spektakulära inre och yttre.
Inspiration från Kanton
Det som låg till grunden för Adelcrantz ritningar var med all sannolikhet William Chambers bok Design of Chinese buildings. Chambers hade besökt Kanton i Kina där han uppehöll sig några månader för att samla in uppgifter om kinesiska byggnader. Skapelsen är dock Adelcrantz egen med sammanlänkade paviljonger med olika funktioner, såsom en matsal à la confidence, med ett bord som dukades i våningen inunder, för att när det var färdigdukat hissas upp till middagssällskapet.
I konungens paviljong inreddes en svarvarverkstad där Adolf Fredrik i lugn och ro kunde utföra sin hobby. Mellan de olika paviljongerna bildas uterum, vilket blev tydligare sommartid då de franska fönstren kunde öppnas och man kunde vandra mellan de olika rummen, inne som ute. Ambitionen var inte att bygga en rättrogen kinesisk byggnad. På Kina slott skulle man uppleva rokokoinredningar med inslag av en mjuk övergång till klassicismen, dekorerade med kineserande element, i huvudsak ritade av Jean Eric Rehn.
Kina slott uppvisade en idévärld om det exotiska Kina som vid denna tid kunde producera hantverksskickligt utförda föremål som porslin och sidentyger, samt möbler och tavlor med lackade ytor. I anslutning till slottet planterades alléer i olika riktningar. Kring den allé som går till Lovö kyrka började det växa upp små träbyggnader, där det bland annat fanns produktion av Brysselspetsar, en böss-smedja och en sidenbandsfabrik. Gatan kallas då som nu för Kanton, med inspiration från den kinesiska staden.
1777 tog Gustav III över Drottningholms slott och därmed Kina slott, som därmed blev statligt men disponerades av kungen. Än i dag ligger Kina slott inom den kungliga dispositionsrätten, vilken skrevs in i Regeringsformen från 1809 och kvarstår i Regeringsformen som trädde i kraft 1 januari 1975.
En del av världsarvet
Efter Gustav III:s italienska resa förflyttades intresset över till anläggandet av Hagaparken och dess byggnader. Under 1800-talet användes inte slottet mer än sporadiskt och en del av möblerna och föremålen flyttades därifrån. Invändigt restaurerades byggnaden på 1960-talet, varvid en del sidentapeter konserverades. Inventariet som upprättades 1777 i samband med att Lovisa Ulrika överlät slottet studerades och alla föremål som tagits därifrån flyttades tillbaka. Gustav VI Adolfs expertkunskaper i kinesiskt porslin och intresse för denna rekonstruktion var till god hjälp.
Kina slott har välbevarade interiörer och är dessutom fullt möblerat med möbler från tiden. Detta och den unika samlingen av kinesiskt porslin, kinesiska lerdockor med mera, är en starkt bidragande orsak till att Drottningholms slottsområde 1991 blev ett världsarv på Unescos lista. Kina slott är öppet för allmänheten och visas mestadels sommartid.
Besök Kina slott
I slottet samsas kinesiskt inspirerade svenska möbler i rokoko med importerade kinesiska föremål. Här finns lackskärmar, glasmålningar, porslin och andra prydnadsföremål. Vissa är från Hedvig Eleonoras och drottning Kristinas tid, då porslin var ofattbart dyrbart.