Ceremonier och högtider

Nya ambassadörer i Sverige tas emot av Kungen i högtidliga audienser. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

I H.M. Konungens och Kungl. Familjens uppdrag ingår många uppgifter med ceremoniella inslag.

Ceremonier och högtider

I H.M. Konungens och Kungl. Familjens uppdrag ingår många uppgifter med ceremoniella inslag. Här kan du läsa mer om högtidliga ceremonier och händelser.

Vissa av Kungens uppgifter som statschef är stadgade i lagen. Det gäller till exempel att öppna riksmötet, genomföra utgående och inkommande statsbesök och ta emot nya ambassadörer i högtidliga audienser.

Här beskrivs ett urval av händelser som innehåller konstitutionella ceremonier.

Riksmötets öppnande

I och med att H.M. Konungen förklarar riksmötet öppnat i riksdagens kammare inleds det nya riksdagsåret.

Före ceremonin i riksdagshuset närvarar Kungl. Familjen, riksdagens talman, statsministern och statsråd samt riksdagsledamöter i Storkyrkan vid Stockholms domkyrkoförsamlings traditionsenliga gudstjänst med anledning av riksmötets öppnande. Att hålla gudstjänst inför riksmötets öppnande är en flerhundraårig tradition.

Gudstjänsten brukar ledas av Stockholms domkyrkoförsamlings domprost. I samband med gudstjänsten hålls traditionsenligt även ett högtidstal.

Inför ceremonin i riksdagshuset färdas Kungl. Familjen i hästanspänd kortege från Kungl. Slottet till riksdagshuset där talmannen tar emot på trappan. På Riksplan paraderar grenadjärer ur Livgardet och musikkår ur Försvarsmusiken spelar.

Inne i riksdagens kammare inleds öppningsceremonin med att ledamöterna sjunger Kungssången. Talmannen hemställer därefter om att Kungen ska öppna årets riksmöte. I talarstolen håller Kungen ett tal som avslutas med att han förklarar årets riksmöte öppnat.

Därefter avger statsministern sin regeringsförklaring.

Riksmötets öppnande avslutas med att de församlade sjunger nationalsången varefter Kungl. Familjen, talmannen, statsministern, de vice talmännen, riksmarskalken och riksdagsdirektören tågar ut.

Kungaparet lämnar Kungl. Slottet för avfärd med sjuglasvagnen mot Riksdagshuset.

Kungaparet lämnar Kungl. Slottet för avfärd med sjuglasvagnen mot Riksdagshuset. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Kungen i riksdagens plenisal vid öppnandet av 2021 års riksmöte.

Kungen i riksdagens plenisal vid öppnandet av 2021 års riksmöte. Foto: Anders Löwdin/Riksdagsförvaltningen

Statsbesök

  • Inkommande statsbesök

Statsbesöksprogram omfattar i regel två eller tre dagar och följer landets traditioner och ceremoniella mönster.

Vid inkommande statsbesök möts den besökande statschefen av Kungaparet på Hovstallet. Därefter följer färd med häst och vagn till Kungl. Slottet för den officiella välkomstceremonin.

Under den högtidliga välkomstceremonin på Inre borggården inspekterar Kungen och den gästande statschefen en hedersvakt ur Livgardet och nationalsångerna spelas. På borggården finns även talmännen, statsministern och statsråden på plats för att hälsa gästerna välkomna.

Efter invigningsceremonin går Kungaparet och gästerna upp till representationsvåningarna där ytterligare medlemmar av Kungl. Familjen tar emot och gåvor utväxlas.

Dagen brukar också omfatta ett pressuttalande av de båda statscheferna, en lunch av privat karaktär på Kungl. Slottet samt ett möte med talmannen och statsministern.

Statsbesökets första dag avslutas med att Kungen och Drottningen ger en galamiddag på Kungl. Slottet för den gästande statschefen med följe. Vid galamiddagen används den brasilianska silverservisen som bordssilver.

Under middagen håller Kungen enligt traditionen ett tal där han belyser de goda relationerna mellan Sverige och det gästande landet.

Under statsbesökets andra dag är det kutym att det besökande landet bjuder på en svarsbankett eller motsvarande evenemang på kvällen.

Kungen och Finlands president Urho Kekkonen i kortege utanför Stockholms stadshus

Kungaparet, Kronprinsessparet och Prinsparet tillsammans med Konung Felipe VI och Drottning Letizia inför galamiddag på Kungl. Slottet.

Kungaparet, Kronprinsessparet och Prinsparet tillsammans med Konung Felipe VI och Drottning Letizia inför galamiddag på Kungl. Slottet. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Högtidliga audienser

  • Högtidliga audienser

När en utländsk ambassadör kommer till Sverige som nytt sändebud för sitt land ska denne överlämna sina kreditivbrev till H.M. Konungen för att få verka som ambassadör i Sverige.

Överlämningen av kreditivbrev sker vid en högtidlig audiens på Kungl. Slottet ungefär en gång i månaden med vanligtvis fyra nya ambassadörer per tillfälle. Ceremonin med högtidliga audienser har anor från kung Johan III:s tid i slutet av 1500-talet.

Etiopiens ambassadör Mr Merga Bekana Gonfa med följe tas emot på Kungl. Slottet inför högtidlig audiens.

Etiopiens ambassadör Mr Merga Bekana Gonfa med följe tas emot på Kungl. Slottet inför högtidlig audiens. Foto: Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna

Formellt är det först efter över­lämnandet av kreditivbrevet som den nyanlända ambassadören har tillträtt sin befattning och har rätt att verka i Sverige. Kungen undertecknar också de svenska ambassadörernas kreditivbrev. Audienserna inleds med att Kungen anländer till Östra valvet, och att en trumpetare blåser fyra generalsappeller.

Vid de högtidliga audienserna brukar även den tillträdande ambassadören överlämna ett så kallat rappellbrev, vilket är en bekräftelse på att den avgående ambassadören slutar sin tjänst.

Kreditivbrev är en fullmakt som utfärdas av ett lands statschef för den ambassadör som är utsedd att fungera som sitt hemlands högsta representant i stationeringslandet.

Kungen tar emot Yemens ambassadör Ms. Sahar Mohammed Abduljabbar Ghanem på Kungl. Slottet.

Kungen tar emot Yemens ambassadör Ms. Sahar Mohammed Abduljabbar Ghanem på Kungl. Slottet. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungl. Hovstaterna

I trapphallen stannar Kungen upp vid vaktchefen som säger:

– Ers Majestät. Grenadjärvakt ur Edert livgarde, styrka: 2 officerare, 24 livgardister
– God dag, livgardister, genmäler Kungen.
– Gud bevare Konungen, svarar livgardisterna samstämmigt.

Kungen fortsätter sedan upp i Östra trapphallen och in i Bernadotte­våningen.

Inför de högtidliga audienserna samlas de tillträdande ambassadörerna på Utrikesdepartementet vid Gustaf Adolfs torg. Där hämtas ambassadörerna upp av Hovstallet och färdas tillsammans med introduktören till Kungliga slottet i Karl XV:s paradkupé dragen av ett fyrspann.

När ambassadören anländer till Kungl. Slottet i Karl XV:s paradkupé ljuder dova trummor över Inre borggården. Därefter hörs ambassadörssignalen från en trumpet. I procession ledsagas ambassadören och introduktören av två kammarherrar och en hovfurir till Bernadottevåningen. Processionen åtföljs av musik framförd av Arméns musikkår som spelar Kongl. Gardets marsch.

I Bernadottevåningens första rum presenterar introduktören den tjänstgörande kabinetts­kammarherren för den tillträdande ambassadören. I det andra introduceras Hovets ceremonimästare.

På tröskeln till det tredje rummet, Lovisa Ulrikas matsal, annonserar introduktören ambassadören och presenterar förste hovmarskalken, stabschefen och över­ceremoni­­mästaren. Förste hovmarskalken för sedan ambassadören genom Lovisa Ulrikas förmak och i följande rum fotograferas den tillträdande ambassadören tillsammans med Kungen. Sedan vidtar själva audiensen i enrum med Kungen i Östra åttkantiga kabinettet.

När audiensen är slut lämnar ambassadören till tonerna av Lagom marsch till Svea lifgardet, en marsch komponerad av prins Gustav 1847.

Efter den tjugo minuter långa audiensen går ambassadören tillbaka ner, förbi de paraderande soldaterna, till Inre borggården och åker från Kungl. Slottet i bil. Nästa ambassadör anländer strax därefter till Inre borggården i häst och vagn.

Sverige är ett av få länder i världen som upprätthåller traditionen med högtidliga audienser som innefattar både hästkortege och procession.

Vittnesbekräftelse

  • Vittnesbekräftelse

Vid en kunglig födsel hålls traditionsenligt en vittnesbekräftelse vilket sker dagen efter födseln, om inte födseln sker på en lördag. Då hålls vittnesbekräftelsen följande måndag. Vid vittnesbekräftelsen får de fyra vittnena se det nyfödda barnet.

Vittnesbekräftelsen är ett dokument med underskrifter och sigill av vittnen. Vittnena är i regel statsminister, talman, riksmarskalk, överhov­mästarinna samt ansvarig läkare.

Efter ceremonin brukar ett pressmöte hållas där vittnena berättar om det nyfödda barnet.

Vittnesbekräftelsen i samband med Prins Oscars födelse.

Vittnesbekräftelsen i samband med Prins Oscars födelse. Foto: Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna

Kungliga dop, vigslar och begravningar har av tradition innehållit många ceremoniella inslag.

Få offentliga evenemang kan mäta sig i prakt och ståt med ett kungligt bröllop. I festligheterna vävs gamla traditioner och nya kungliga ceremonier samman. En glad familjehändelse är samtidigt en fest för folket.

I Sverige har även dop av kungliga barn i århundraden ansetts vara en statsceremoni, medan dopet har en helt privat karaktär i andra monarkier. Här kan du läsa mer om hur kyrkliga familjehögtider i Kungahuset går till.

Dop

Kungligt dop

Något som visar på de kungliga dopens statsceremoniella status är den magnifika silverdopfunten. Den ritades vid slutet av 1600-talet av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. och utfördes i Stockholm av den franske silversmeden J. F. Cousinet mellan åren 1696 och 1707. 

Av tradition är det ärkebiskopen som förrättar kungliga dop.

Ärkebiskop Antje Jackelén och Kronprinsessfamiljen vid Prins Oscars dop i Slottskyrkan 27 maj 2016.

Ärkebiskop Antje Jackelén och Kronprinsessfamiljen vid Prins Oscars dop i Slottskyrkan 27 maj 2016. Foto: Claudio Bresciani/TT

Dopklänning

Den dopklänning som används vid kungliga dop bars för första gången av prins Gustaf Adolf när han döptes 1906. Dopklänningen har även burits av Gustaf Adolfs syskon (greve Sigvard, drottning Ingrid, prins Bertil och greve Carl Johan) samt av prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibyllas barn, det vill säga Prinsessorna Margaretha, Birgitta, Desirée och Christina samt Kungen. Dopklänningen har också burits av Kronprinsessan, Prins Carl Philip, Prinsessan Madeleine och deras barn.

Vid Prinsessan Margarethas dop 1935 tillkom en cape med mössa av crèmefärgad sidensatin. I fodret på capen har samtliga dopbarns namn och datum broderats.

Dopvatten

Vid de senaste kungliga dopen har dopvattnet hämtats från en källa på Öland, en tradition som Kungaparet inledde. I den Bernadotteska minnessamlingen finns en glasflaska med dopvatten från Jordanfloden med ett papper där drottning Victoria har skrivit ”Detta Jordanvatten användes senast vid Hertigens af Dalarna dop”, det vill säga när greve Carl Johan Bernadotte döptes 1916.

Kungen döptes i vatten från Jordanfloden vilket tidigare varit en kunglig tradition. Vatten från Jordanfloden såldes förr till pilgrimer i flaskor för att användas vid dop.

Krona och serafimerorden

Vid kungliga dop placeras en kunglig krona på ett blått sammetshyende vid altaret. Även Serafimerordens tecken i form av en kraschan samt Serafimerordens ljusblå band med ordenstecken finns vid altaret.

Sedan 1778 fram till Kungens dop 1946 har svenska prinsar erhållit insignierna för Serafimerorden vid sina dop, men vid Ordensreformen 1975 tog man bort utdelandet av ordnar till svenska medborgare. 1995 skrevs dock lagen om så att medlemmar av Kungahuset kan få Serafimerorden. Samma år mottog Kronprinsessan denna på sin myndighetsdag. Sedan dess har Serafimerorden delats ut i samband med kungliga dop.

Vid kungliga dop placeras en kunglig krona vid altaret. Här prins Wilhelms krona från 1902.

Vid kungliga dop placeras en kunglig krona vid altaret. Här prins Wilhelms krona från 1902. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Serafimerorden på ett hyende vida altaret

Serafimerorden på ett hyende vida altaret. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

Vigsel

Kunglig vigsel

Kungliga vigslar är en angelägenhet för den kungliga familjen men många gånger även för landet. Ett bröllop är glädjefull högtid att samlas kring. Ett kungligt bröllop innebär också en förhoppning om en ätts fortlevnad.

Ett kungligt bröllop väcker med rätta stor uppmärksamhet och många vill visa sin glädje. Med tiden har det blivit möjligt för större grupper att ta del av festligheterna; under 1900-talet genom film, tv, radio och tidningar, i dag även genom sociala medier.
I dag ser vi det många gånger som en självklarhet att ett svenskt kungligt bröllop sker på svensk mark. Så har emellertid inte alltid varit fallet. Traditionen i många länder, liksom i Sverige, har varit att vigseln sker i brudens hemförsamling. Därför vigdes både Kungens far, prins Gustaf Adolf, prins Gustaf (VI) Adolf och kronprins Gustaf (V) utomlands, i respektive bruds hemland.

Monarkens och regeringens samtycke

En prins eller prinsessa av det Kungl. Huset som vill ingå äktenskap måste, för att behålla arvsrätten till tronen, få monarkens och regeringens samtycke. Tidigare fick en prins inte behålla arvsrätten till tronen om han valde att gifta sig med ”enskild svensk eller utländsk mans dotter”, från 1937 endast ”enskild svensk mans dotter”. När successionsordningen ändrades och full kognatisk tronföljd – det vill säga både manlig och kvinnlig tronföljd – infördes i Sverige 1980, togs bestämmelsen bort helt.

Läs mer om full kognatisk tronföljd

DD.MM. Konungen och Drottningens bröllop 19 juni 1976

DD.MM. Konungen och Drottningens bröllop 19 juni 1976. Foto: Bertil Ericson/TT

De senaste kungliga bröllopen har skett i Slottskyrkan eller i Storkyrkan i Stockholm enligt Svenska kyrkans vigselordning. En kunglig vigsel utmärks dock av vissa ceremoniella inslag: Vid en svensk kunglig vigsel placeras brudens och/eller brudgummens rangkrona på framträdande plats vid altaret. Även Serafimerbaneret får en framträdande plats. Efter vigseln följer en kortege genom huvudstaden för att ge allmänheten möjlighet att se brudparet och framföra sina hyllningar.

Färd med Vasaslupen

I både Kungaparets och Kronprinsessparets kortege ingick även en färd med Vasaslupen. Den första Vasaslupen byggdes år 1774 efter ritning av Fredrik Henrik af Chapman. Efter en förödande brand 8 augusti 1921 byggdes en ny slup, Vasaorden, efter originalritningarna. Delar av den gamla Vasaorden, bland annat en full uppsättning åror, kunde räddas och används än i dag.

DD.KK.HH. Kronprinsessan och Prins Daniels bröllop 19 juni 2010.

DD.KK.HH. Kronprinsessan och Prins Daniels bröllop 19 juni 2010. Foto: Henrik Montgomery/TT

Kortegen följs av bröllopsmiddagen. Bland gästerna finns då förutom familj och vänner även representanter för riksdag, regering och det officiella Sverige.

Borgerlig vigsel har förekommit på Stockholms slott vid två tillfällen. Den första var 1926 då prinsessan Astrid av Sverige förmäldes med Belgiens kronprins Leopold. Andra gången var 1961 då Prinsessan Birgitta vigdes med prins Johann Georg av Hohenzollern-Sigmaringen. Bägge vigslarna följdes några dagar senare av en katolsk vigsel i brudgummarnas hemländer.

Valet av brud eller brudgum är ett viktigt beslut. När det gäller kungliga äktenskap har det genom historien inte alltid varit ett beslut baserat enbart på ömsesidig kärlek utan politiska- och familjeallianser har spelat en viktig roll. Det senaste seklet har dock hjärtats val varit det avgörande.

Te Deum

Tacksägelsegudstjänst – Te Deum

Vid viktiga händelser i Kungahuset hålls en tacksägelse­gudstjänst, Te Deum. Te Deum är en gammal kyrklig ceremoni, som i kungliga sammanhang äger rum vid större händelser som födslar, födelsedagar, jubileer och andra högtidliga tillfällen. Vid tacksägelsegudstjänsten närvarar medlemmar ur Kungl. Familjen vid tillsammans med representanter från det officiella Sverige samt hovets personal.

Te Deum i slottskyrkan 15 september 2013 med anledning av Kungens 40 år på tronen

Te Deum i slottskyrkan 15 september 2013 med anledning av Kungens 40 år på tronen Foto: Fredrik Sandberg/TT

Övriga händelser

Övriga händelser med ceremoniella inslag

Det finns många fler händelser i Kungahuset som innehåller ceremoniella handlingar. Här är några av dem.

Kortegen med Kungafamiljen är på väg mot Skansen för att fira Sveriges nationaldag.

Kortegen med Kungafamiljen är på väg mot Skansen för att fira Sveriges nationaldag. 2018. Foto: Pelle T Nilsson /SPA

Artisten Magnus Uggla belönades för framstående konstnärliga insatser inom svenskt musikliv vid medaljutdelningen den 11 oktober 2021.

Artisten Magnus Uggla belönades för framstående konstnärliga insatser inom svenskt musikliv vid medaljutdelningen den 11 oktober 2021. Foto: Jonas Borg/Kungl. Hovstaterna

Kronprinsessans namnsdag firas på Inre borggården på Kungl. Slottet den 12 mars 2023.

Kronprinsessans namnsdag firas på Inre borggården på Kungl. Slottet den 12 mars 2023. Foto: Pelle T Nilsson/SPA

Födelsedagar, namnsdagar och kungliga jubileer

Vid Kungens födelsedag 30 april och Kronprinsessans namnsdag 12 mars sker traditionsenlig uppvaktning på Kungl. Slottet av Försvarsmakten och allmänheten. Kronprinsessans födelsedag 14 juli firas vid Sollidens slott på Öland då många samlas i parken för att gratulera Kronprinsessan.

Vid jubileer och jämna födelsedagar som Kungens 70-årsdag, ges möjlighet för riksdag, regering och olika organisationer att ­uppvakta jubilaren vid mottagningar på Kungl. Slottet.

Riksdagssupé

Vid varje ny mandatperiod bjuder Kungaparet in riksdagsledamöterna till en supé på Kungl. Slottet. Supén inleds med en konsert – ett så kallat divertissement – i Rikssalen och därefter följer en hälsningsceremoni.

Representationsmiddag och Sverigemiddag

Några gånger om året ger Kungaparet representations­middagar på Kungl. Slottet. Till dessa middagar bjuds representanter från det diplomatiska Sverige, riksdag, regering, myndigheter, näringsliv, kultur, idrott, trossamfund med flera. Representationsmiddagarna inleds med en ceremoni där Kungl. Familjen hälsar på alla gäster i festsalen Vita Havet. Därefter hålls middagen i Karl XI:s galleri där bordet är dukat med den brasilianska silverservisen.

Sverigemiddagen är en årligt återkommande middag vars syfte är att uppmärksamma personer som gjort betydande insatser lokalt, regionalt eller nationellt. Gästerna bjuds in på förslag av Sveriges landshövdingar. Den första Sverigemiddagen gavs den 1 februari 2013.

Nobelmiddag

Dagen efter utdelningen av Nobelpriset i Stockholms konserthus står Kungaparet värdar för en middag på Kungl. Slottet för nobelpristagarna. Inför middagen tar Kungl. Familjen emot pristagarna i Prins Bertils våning.

Diplomatmottagningar och avskedsaudienser

Vid några tillfällen per år ges tillfälle för nytillträdda ambassadörer med respektive att träffa Kungaparet vid en mottagning på Kungl. Slottet. Mottagningen inleds med en hälsningsceremoni.

På samma sätt som ambassadören tas emot vid en högtidlig audiens av Kungen när han eller hon tillträder sin tjänst i Sverige sker ett liknande, om än något mindre formellt, möte när ambassadören reser hem igen. Ambassadören tas då emot av Kungen i Prinsessan Sibyllas våning på Kungl. Slottet.

De kungliga akademiernas högtidsdagar

Vid de kungliga akademiernas årliga högtids­sammankomster deltar medlemmar av Kungl. Familjen.

Förintelsens minnesdag, Veterandagen och andra årsdagar

Kungl. Familjen deltar årligen vid olika högtider och årsdagar med ceremoniella inslag. Exempel på dessa är Förintelsens minnesdag och Veterandagen.

Vid veterandagen hedras krigsveteraner och civila som har deltagit i fredsbevarande och humanitära insatser runtom i världen.

Vid veterandagen hedras krigsveteraner och civila som har deltagit i fredsbevarande och humanitära insatser runtom i världen. Foto: Pelle T Nilsson/SPA

Upptäck mer