Kungl. Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket

Foto: Sanna Argus Tirén/Kungl. Hovstaterna

Kungl. Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket är organisatoriskt en del av Slottsstaten och har till uppgift att förvalta och vårda de kungliga slottens lösöre.

Om ämbetet

Om Kungl. Husgeråds­kammaren

Kungl. Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket är organisatoriskt en del av Slottsstaten och har till uppgift att förvalta och vårda de kungliga slottens lösöre. Merparten ägs av staten och disponeras av Kungen inom ramen för den kungliga dispositionsrätten.

Annat är samlat i lösörestiftelser vars ändamål är att samlingarna inte ska skingras utan finnas kvar för framtida generationer. Undantaget är statlig konst och skulptur som förvaltas av Nationalmuseum samt regalier och andra kungliga värdighetstecken som förvaltas och vårdas av Kammarkollegiet.

Överintendent Margareta Nisser-Dalman

Överintendent Margareta Nisser-Dalman

Husgerådskammarens uppdrag omfattar även Bernadotte­bibliotekets samlingar av böcker, musikalier, kartor, planscher, hyllningsadresser och historiska fotografier. Vidare ansvarar ämbetet för att hålla samtliga slott möblerade med hänsyn tagen till byggnadernas karaktär och funktion, samt för tillfälliga möbleringar och om­möbleringar i samband med Kungens och Kungl. Familjens officiella åtaganden och program­verksamhet.

Överintendent Margareta Nisser-Dalman leder arbetet vid ämbetet.

Kungl. Husgerådskammarens historia

Majoriteten av lösöret på de kungliga slotten – ca 80 procent – ägs av staten och disponeras av H.M. Konungen inom ramen för den kungliga dispositionsrätten. Detta lösöre är märkt HGK (Husgerådskammaren).

Kungl. Husgerådskammaren ansvarade ursprungligen endast för samlingarna på Kungl. Slottet men Oskar II beslutade av praktiska skäl att utöka ansvaret till samtliga slott eftersom lösöre rörde sig i sådan omfattning mellan slotten. Beslutet trädde i kraft i och med 1878 års inventarium – det första gemensamma inventariet för samtliga kungliga slott. Husgeråds­kammarens historia sträcker sig dock betydligt längre tillbaka i tiden.

På Vasakungarnas tid var slottet Tre Kronor organiserat i olika kammare, bland annat silverkammare, rustkammare, klädkammare och husgerådskammare. Husgeråd hade då en bredare betydelse än idag och var synonymt med i stort sett alla typer av lösöre.

Tack vare en obruten förvaltning med ett personligt ansvar hos dem som var satta att ta hand om den statliga egendomen på slotten var förvaltningsdisciplinen god i äldre tider. Inget avskrevs, kasserades eller såldes utan att det fanns en skriftlig order. Lösöret inventerades regelbundet i närvaro av kontrollanter. Efter slutförd kontroll och inventering kunde ansvarsfrihet utfärdas. Detta system upprätthölls fram till 1802. Sedan 1843 sker årlig rapportering till tillsynsmyndigheten Kammarkollegiet – tillökningar, avskrivningar och förändringar skickas av Kungl. Hovstaterna till Kammarkollegiet.

De statliga samlingarna har tidvis vuxit, tidvis krympt. Förändringar har skett av olika skäl men har framför allt inträffat i samband med tronskiften/arvsskiften. Till det statliga lösöret hör de äldsta föremålen i samlingarna, främst 16-, 17- och 1800-talsföremål. Under den Bernadotteska eran, från 1810 och framåt, ökade den enskilda egendomen inte bara på lustslotten, som i princip uteslutande bekostats med privata medel, utan även på Drottningholms och Kungl. Slottet, eftersom det statliga anslaget inte räckte till för nyförvärv, även om ständerna tillät att det på dessa slott användes för kompletteringar av lösöret. De begränsade medlen prioriterades till vård och bevarande av de befintliga statliga samlingarna som blev allt äldre.

Det som en gång var nytt har alltså gradvis övergått från att vara nyttoföremål, om än högklassiga sådana, till att även vara antikviteter och ett värdefullt kungligt kulturarv. Samtidigt har lösöret varit i kontinuerligt bruk sedan det förvärvades och därmed fått ett allt större vårdbehov. Den utvecklingen har i hög utsträckning fortsatt in i vår tid eftersom nyanskaffningen av statligt lösöre är mycket begränsad.

Statlig, stiftelseägd och enskild egendom på de kungliga slotten har sedan tidigt 1900-tal samverkat och fortsätter att samverka i en kulturhistorisk och funktionell helhet. Detta gäller i synnerhet Kungl. Slottet i Stockholm, centrum för statschefens ämbetsutövning och öppet året runt för besökare.

Överintendenter vid Kungl. Husgeråds­kammaren

Ämbetstid

Namn

1915–1936

John Böttiger

1936–1942

Gunnar Mascoll Silfverstolpe

1942–1971

Åke Setterwall (tillförordnad 1942–1946)

1972 – 1986

Stig Fogelmarck

1987 – 1999

Bo Vahlne (tillförordnad 1987–1989)

1999 – 2008

Agneta Lundström

2008 – 2012

Carin Bergström

2012–

Margareta Nisser-Dalman

Samlingar och dokumentation

Avdelningen för samlingar och dokumentation

Avdelningen för samlingar och dokumentation har till uppgift att sköta den löpande samlingsförvaltningen av det statliga och stiftelseägda lösöret där uppgifter som inventering, registrering, dokumentation, kunskapsuppbyggnad och säkerhetsfotografering är centrala uppgifter.

Avdelningen för samlingar och dokumentation ansvarar för årlig rapportering av den statliga egendomen till tillsynsmyndigheten Kammarkollegiet.

Vidare handlägger avdelningen bland annat låne- och depositionsärenden samt besvarar frågor om samlingarna såväl internt som från forskare och allmänhet utanför Kungl. Hovstaterna. Intendenterna reser som kurirer i samband med transport och installation av föremål som lånats ut till utställningar i Sverige och utomlands.

Till avdelningens uppgifter hör att hålla de kungliga slotten möblerade. Hänsyn tas till rummens och byggnadernas karaktär och nuvarande funktion. Det kan handla om allt från översyn av befintliga miljöer eller historiskt korrekt återmöblering av rum till kunskapsinhämtning för att prydnadsgardiner på något av sommarslotten ska vara stilmässigt rätt i miljön. Större inredningsbeslut i slottens officiella delar fattas av Kungen.

Inom hovet används ceremoniella uniformer med historisk anknytning. Dessa plagg är kostsamma att anskaffa och behöver göra tjänst under många år. De måste därför kunna anpassas och ändras efter behov. Avdelningen för samlingar och dokumentation handlägger dessa uniformsärenden och ser, med hjälp av sömmerskorna, till att det finns uniformer och rekvisita som passar personalen och är i gott skick.

Avdelningen bistår den slottsstatsgemensamma utställningsenheten med kunskapsstöd i den mån utställningarna berör de samlingar som förvaltas av avdelningen.

En urmakare knuten till Husgerådskammaren kommer på konsultbasis till Kungl. Slottet varje vecka för att ett 90-tal historiska klockor och ur ska vara i funktion och visa rätt tid.

Avdelningen leds av förste intendent Lars Ljungström.

Vård och bevarande

Avdelningen för vård och bevarande

Avdelningens huvuduppgift är att vårda och bevara det historiska lösöret på de kungliga slotten så att det ska finnas tillgängligt för statschefen och kunna visas för allmänheten. Utmaningarna är avsevärda sett till lösörets dignitet, värde och ålder samt att det är och har varit i kontinuerligt bruk sedan det var nytt. Antikvariska hänsyn måste tas samtidigt som lösöret behöver hålla en standard och vara i skick för statschefens representation och övriga behov. I tapetserar­ateljén sker omklädningsarbeten, inte sällan med specialbeställda tyger som kopierats från originaltextilier från tidigare århundraden. Avslagna klädslar registreras och bevaras som referens- och forskningsmaterial.

Konserveringsateljéer med olika inriktning finns bland annat i anslutning till Kungl. Slottet. Material- och föremålskategorier som trä, metall, textil och allmän/förgyllning finns representerade. Arbetet omfattar konserverings- och restaureringsarbeten samt viss nytillverkning. Måleri- och stenkonservering av den statliga egendomen sköts av Nationalmuseum som har förvaltningsansvar för denna.

Konservatorerna lämnar kunskapsstöd och deltar som kurirer i samband med utlån till institutioner i Sverige och utomlands samt medverkar med expertis och hantering av föremål vid egna utställningar.

En viktig uppgift är att upprätta vårdplaner samt arbeta med preventiv konservering i form av klimat-, skadedjurs- och ljuskontroll. På sömmerskeateljén tillverkas avancerade prydnadsgardiner med höga krav på utförande och slutresultat, men en lika viktig arbetsuppgift är den ständigt pågående tillverkningen av ljusskydd som ska sitta i alla fönster på samtliga kungliga slott för att skydda miljöerna från det skadliga dags- och solljuset. Detta arbete är helt grundläggande för att kulturarvet ska finnas kvar för framtida generationer. Två gånger om året genomförs antikvarisk säsongsvård på de vinterstängda slotten.

Husgerådskammarens tekniker är specialiserade på hantering av känsligt och värdefullt lösöre. Husgerådsteknikerna sköter alla typer av förflyttningar av möbler och föremål inom och mellan slotten samt transporter till och från ateljéer och magasin. I det preventiva arbetet utgör magasinsvård en viktig uppgift liksom fortlöpande uppsikt över vinterstängda slott.

Avdelningen har ett nära samarbete med avdelningen för samlingar och dokumentation, utställningsenheten, liksom med Ståthållarämbetet för kontakter med Statens fastighetsverk i samband med evakuering av lösöre för åtgärder på byggnaderna inom dispositionsrätten.

Verksamheten leds av husgerådsmästaren Andreas Andersson.

Hovstaternas arkiv

Kungl. Hovstaternas arkiv

Kungl. Hovstaternas arkiv är en organisationsgemensam funktion placerad vid Kungl. Husgerådskammaren. Arkivets uppgift är att säkerställa att historisk och aktuell information och dokumentation ska finnas lättåtkomlig, återsökningsbar och säker – nu och i framtiden. Arkivarien ansvarar för att rutiner och riktlinjer finns för arkivering av såväl analog som digital information och lämnar kunskapsstöd och ger service till Kungl. Hovstaternas samtliga ämbeten.

Arkivarien är Hovstaternas kontaktperson gentemot Riksarkivet och Slottsarkivet.

Verksamheten leds av arkivarie Ylva Stockfors.

Utställningsenheten

Utställningsenheten

Den slottsstatsgemensamma utställningsenheten är placerad vid Husgeråds­­kammaren och har till uppgift att producera utställningar som bidrar till att sprida kunskap och öka intresset för det kungliga kulturarvet liksom att tillgängliggöra delar av samlingarna som normalt inte visas för allmänheten.

Verksamheten leds av utställningsintendent Bronwyn Griffith.

Bernadottebiblioteket

Bernadottebiblioteket

De nuvarande samlingarna i det vi idag kallar Bernadottebiblioteket är ett resultat av det beslut som fattades av arvingarna i samband med Oskar II:s bortgång. I det första inventariet till Oskar II:s stiftelse, vilket upprättades 1909–10, återfinns biblioteket som en del av stiftelsen. Det beskrivs som ”Böcker, planscher m.m. Tillfallna Stiftelsen på grund af de höga arfvingarnas derom fattade beslut”.

Delar av biblioteket tillhör Gustaf V:s stiftelse genom att Gustaf VI Adolf tillförde Gustaf V:s böcker (vilka han själv inte lämnat instruktioner om i sitt testamente) samt Gustaf VI Adolfs egna böcker inom kategorierna konst och arkitektur, vilka står kvar på sin ursprungliga plats i Husgerådskammarens lokaler.

I 1978/79 års budgetproposition föreslogs att statliga medel skulle ställas till bibliotekets förfogande motiverat av bibliotekets kulturhistoriska och vetenskapliga betydelse. Motkravet var att biblioteket skulle visas för allmänheten och vara tillgängligt för forskare. I biblioteket finns idag cirka 100 000 böcker, 500 000 fotografier på papper, 1 100 hyllningsadresser, 6 000 musikalier, drygt 350 kartor samt 1 800 planscher (tryck, gravyrer etc.).

Bernadottebibliotekets personal ansvarar även för Kungl. Husgerådskammarens handbibliotek.

I fokus för arbetet i Bernadottebiblioteket står katalogisering, kunskaps­uppbyggnad, vård och bevarande samt service till forskare och allmänhet. Visningar och annan utåtriktad verksamhet sker i samarbete med avdelningen för publik verksamhet.

Bibliotekssalongen används frekvent av Kungen och Kungl. Familjen för symposier, seminarier och möten, främst inom ramen för de kungliga stiftelserna.

Verksamheten leds av t.f. slottsbibliotekarie Arvid Jakobsson

Bernadotteska arkivet

Bernadotteska arkivet

Bernadotteska arkivet är en stiftelse som förvaltar det kungliga familjearkivet från Karl XIV Johan till Gustaf VI Adolf.

Arkivet grundades av Oskar II och innehåller idag cirka 400 hyllmeter material.

Forskare kan efter godkännande av stiftelsens styrelse och H.M. Konungen ges möjlighet att studera handlingar som tillhör arkivet.

Grundläggande katalog till Bernadotteska arkivet är Carlsson, Ingemar, Stiftelsen Bernadotteska arkivet presenterar kungens familjearkiv genom Ingemar Carlsson, Carlssons förlag 1995 (ISBN: 91-7798-896-5).

Skriftlig ansökan med syfte och detaljerad beskrivning av önskat material ska ställas till arkivets vårdare.

Arvid Jakobsson
Kungl. Slottet
107 70 Stockholm

Handläggningstiden är normalt 1–2 månader. Efter godkännande tillgängliggörs arkivhandlingar i Bernadottebibliotekets forskarrum på Kungl. Slottet. Forskarrummet är öppet onsdagar kl. 9.00–12.00 samt 13.00–17.00. Föranmälan är obligatorisk och bör ske i god tid eftersom arkivmaterialet är placerat i depå.

Frågor kan ställas till ovanstående adress samt till bernadottebiblioteket@royalcourt.se

Verksamheten leds av arkivets vårdare t.f. slottsbibliotekarie Arvid Jakobsson.

Till toppen