H.M. Konungens tal vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens högtidssammankomst

Fru Preses,
Ärade ledamöter,
Mina damer och herrar,

Idag, den 28 januari, är det exakt 200 år sedan Karl XIV Johan ledde den Kungliga Lantbruksakademiens första sammankomst.

Då, för 200 år sedan, var Sverige ett fattigt och krigshärjat land som just hade förlorat sin östra halva, Finland. Under återuppbyggnaden av Sverige var det viktigt att kunna utveckla ett kraftfullt lantbruk.

Vid den här tiden hade det redan bildats jordbruksakademier i flera andra länder. Och Karl Johan var inspirerad av dem när han tog initiativ till bildandet av vår svenska lantbruksakademi.

Inte minst den franska akademien hade inspirerat honom. Tiden var mogen för en svensk akademi och det hade under en längre tid förts diskussioner om att bilda ett organ som skulle leda utvecklingen av det viktiga lantbruket.

Den nya Akademien fungerade både som en fri Vetenskapsakademi och en sorts halvstatlig myndighet för jordbruket. Bland ledamöterna fanns statsråd, landshövdingar, representanter för hushållningssällskapen, vetenskapsmän och inte minst godsägare från hela landet. Dessa godsägare förväntades prova nya metoder för lantbruket som till exempel växelbruk och nya redskap.

Under de gångna 200 åren har det skett en enorm utveckling av jordbruket i Sverige, både vad det gäller produktivitet och effektivitet. Även Akademiens roll har förändrats under de här åren. Myndighetsuppgifterna har försvunnit och Akademien har alltmer blivit en arena för diskussioner om aktuella frågor. Jord- och skogsbruksfrågorna har hela tiden utvecklats och nya områden har tillkommit. Inte minst miljöfrågorna har tagit allt större utrymme i Akademiens verksamhet.

Det är, och har alltid varit, givande och intressant att delta i de möten som Akademien arrangerar. Under 70- och 80-talen var försurning i våra vatten ett stort problem som diskuterades inom bland annat Akademin. Glädjande nog har vi sett att utsläpp och nedfall har minskat, mycket tack vare ett internationellt samarbete.

Andra frågor som har engagerat Akademien genom åren är klimatfrågor kopplade till jord- och skogsbruk, biologisk mångfald, vattenfrågor och då särskilt vattenkvaliteten i Östersjön. I våra dagar står världen inför en gigantisk utmaning att förse en växande befolkning med mat, vatten och energi inom de gränser som naturen sätter. Särskilt frågan om fiskerinäringen har varit på agendan vid många seminarier.

Då är det allas vårt ansvar att använda jordens resurser med hänsyn till nästa generationers behov. Med globaliseringen har följt stora möjligheter till ökad rörlighet och ökad handel. Men ohållbara produktions- och konsumtionsmönster tär på jordens naturresurser. Klimatförändringar orsakar alltmer extrema väderförhållanden, vilket ofta drabbar fattiga människor värst. Så, det finns utmaningar, om vi vill att världen ska gå mot en mer hållbar utveckling.

Vårt hopp står då till vetenskap och erfarenhet. KSLA har därför en fortsatt mycket viktig roll att bidra till att skapa ett bättre samhälle. Nu - precis som för 200 år sedan.

Med dessa ord ber jag att få önska lycka och välgång även till de viktiga och kommande åren.