H.M. Konungens tal i Göteborg den 6 juni 2003

Idag firar vi Sveriges nationaldag 2003 här i Göteborg på ett sätt som är värdigt denna gamla fina handels- och sjöfartsstad.

Vi har gjort det genom att sjösätta Ostindiefararen Götheborg, den tredje i ordningen. Hon blir så småningom redo att segla på de sju haven. På samma sätt som sina föregångare har hon siktet inställt på Kina nästa år.

Projektet har från första början fascinerat mig genom sin förankring i såväl historia som i framtid. Det illustrerar på många sätt Sveriges plats i världen genom tiderna.

Vi har alltid varit beroende av andra länder för utbyte av varor, tjänster, tankar och idéer. Haven och sjöfarten har för oss varit livsviktiga förbindelselänkar till länder nära och fjärran. Redan de gamla vikingarna seglade i både öster- och västerled. Genom Hansan knöts hamnarna runt Östersjön samman med varandra. Tack vare grundandet av Svenska Ostindiska Compagniet år 1731 fick vi möjlighet att sälja och köpa varor ända långt bort i Kina.

Att stå här i Göteborg en dag som denna får mig naturligtvis att tänka på just hav och skärgård, på den särpräglade bohuslänska naturen, som nu står redo att ta emot alla sommartörstande gäster. Efter den långa mörka årstiden blir vi alla, litet till mans, som kalvar på grönbete när den efterlängtade sommaren äntligen kommer.

Det är inte enbart naturen utan också vi människor som får nya ansikten. Vi lever upp och lever ut. Storstadens grå betong befolkas av ett myller av människor, i parker och på torg, på gatuserveringar och vid utescener. Det är ett Sverige som är mycket lätt att älska.

Men om vi älskar vårt land måste vi också vilja vårda det. Naturen måste värnas mot alla former av övergrepp, men även stadsmiljöer måste bevaras, så att kulturarvet i byggnader och uterum kan lämnas vidare till kommande generationer.

Det finns också i dag på Sveriges nationaldag anledning att tänka med aktning och respekt på våra förfäder som byggt vårt land. Bland annat därför är det viktigt att påminnas och påminna om historien, om det förflutna, som ligger till grund för mycket av dagens samhällsvärderingar och strukturer.

Omtanke om andra, humanism och medmänsklighet är betydelsefullt i det Sverige vi kan vara så stolta över. Många stora svenska män och kvinnor, från den Heliga Birgitta till Folke Bernadotte och Dag Hammarskjöld, har präglat bilden av Sverige, som en nation av tolerans och solidaritet med medmänniskor såväl som andra länder och folk.

Nationaldagen är en hyllning till vårt Sverige, till gemenskap och samarbete mellan oss alla som lever och verkar i vårt land.

Sommaren står för dörren igen. Under den ljusa och varma årstiden känns det lättare att knyta kontakter och umgås med andra. Här i Göteborg, med hela Västerhavet som granne, är känslan av öppenhet och nyfikenhet på den stora vida världen och på allt nytt särskilt påtaglig. Handel, sjöfart, ett ständigt in- och utflöde av människor såväl som av varor, har säkert påverkat livet och göteborgarens kynne på ett positivt sätt. Annars skulle Göteborg inte vara ett så kulturellt, industriellt och akademiskt centrum som det är idag!

Vi från Sveriges andra framsida gläder oss alltid över att komma hit och då särskilt en dag som denna. Nu föreslår jag att vi alla gemensamt visar den stolthet vi känner över vårt land, vår flagga och allt det fina Sverige står för genom ett fyrfaldigt leve för vårt fosterland.

Leve Sverige, leve det!

Hurra, hurra, hurra, hurra!