H.K.H. Kronprinsessans tal vid invigning av Marinpedagogiskt center

Vad roligt att så många är här i dag!

Alldeles särskilt glad blir jag av att ni är här som representanter för barn och ungdomar. Det är ju så, att hela det här centret – som vi snart ska inviga – är byggt i första hand för er. För att ni ska få möjligheten att uppleva havet, förstå hur det fungerar och få se allt spännande som lever och växer där.

Hemma har jag en liten dotter, Prinsessan Estelle. Hon är väldigt intresserad av allt som har med natur och miljö att göra. Förra veckan gjorde vi ett litet besök tillsammans till ett forskningslaboratorium på Askö i Sörmland.

Redan i båten på vägen dit kom Estelle med en rad olika frågor.

- Mamma, vad är skillnaden mellan sjögräs och alger?

Då det var forskare med på båten bad jag Estelle att ställa frågan till dem. Vi fick lära oss att sjögräs har rötter, det har inte alger. Forskarna berättade vidare om sjögräs och alger och deras olika liv. Estelle lyssnade och det blev ännu fler frågor. Vi fick lära oss om en helt ny värld för henne, världen under ytan.

På Askö fick vi gå ut i vattnet och dra ett stort nät, en landvad, för att samla in prover. Väldigt spännande!

Jag har förstått att här på centret får man också dra på sig vadarstövlarna. Man kan prova på allt från att åka kanalbåt till att vara med på guidad snorklingstur.

Det här sättet att ta till sig kunskap – att lära genom att göra, att använda alla sinnen – är det allra bästa sättet att lära sig på.

Här spelar ni pedagoger en otroligt viktig roll. Ni som har den där fantastiska förmågan att inte bara lära ut det ni kan, utan som också kan väcka ett intresse – en vilja att veta mer.

Det finns en känd dikt som handlar om att se en värld i ett sandkorn. Och det är ju vad ni gör här.

När vi tittar närmare på en liten bit av naturen – det kan vara en bit tång, en fisk, en liten krabba – och vi lär oss vilken roll den här lilla delen har i det stora komplexa ekosystemet, ja, då förstår vi hur skört det är och hur allt hänger ihop. Om en art försvinner eller mår dåligt så kan hela det här livsviktiga ekosystemet påverkas. Tyvärr kan vi se sådana effekter på olika sätt redan i dag. Det är den utvecklingen som vi måste vända, och det kan vi bara göra tillsammans.

Det är därför den här verksamheten är så otroligt värdefull. För det man har kunskap om, blir man också mer rädd om. Det är först när man tar hand om det och bryr sig som man kan göra skillnad. Och det behövs.

Jag önskar er varmt lycka till i ert fortsatta arbete!