H.M. Drottningens tal vid invigning av Hedvig Eleonora-utställningen

Kungen och jag vill hälsa er alla varmt välkomna till Drottningholm och till den utställning som markerar början på Hedvig Eleonoras jubileumsår.

Drottningholm kallas ibland drottningarnas slott. Och allting började med drottning Hedvig Eleonora.

Hon var bara 25 år gammal, och nybliven änka efter Karl X, när hon köpte egendomen Drottningholm från sin svåger Magnus Gabriel de la Gardie. Den slottsbyggnad som då fanns på platsen brann ner samma år och arkitekten Nicodemus Tessin den äldre fick i uppdrag att rita det nya slottet.

Hedvig Eleonora hade många slott. Drottningholm var inte det enda - men blev det slott som betydde mest. Inte bara för att det var vackert och storslaget. Det blev också ett bestående minne över henne själv och över den pfaltziska dynasti där hon hade sina rötter.

Hedvig Eleonora förstod hur arkitektur, konst och inredningar kunde användas för att förmedla budskap. Både till samtiden och till eftervärlden. En stor del av det kulturarv som hon lämnade efter sig på Drottningholm kan vi fortfarande ta del av, glädjas åt och känna stolthet över.

Det är svårt att inte ta intryck av Hedvig Eleonoras beslutsamhet och kraft. 25 år gammal, som nybliven änka och ensam förälder, satte hon inte bara igång landets största slottsbygge. Hon påbörjade också det omfattande projektet att anlägga en stor och avancerad slottsträdgård.

Till sin hjälp hade hon Nicodemus Tessin den yngre. Han hade tagit över ansvaret för slottsanläggningen efter sin far, slottsarkitekten. Inspirationen hämtades från Frankrike och den store trädgårdsarkitekten Le Nôtre. De franska influenserna syns idag till exempel i den formklippta grönskan i stjärnboskén* och i kaskaderna i vattenparterren.

Det är denna trädgård, tillsammans med parken och den omgivande vilda naturen, som är temat för den utställning som vi inviger här idag.

Samtidigt inleder vi det jubileumsår som markerar att det gått 300 år sedan Hedvig Eleonora gick ur tiden. Det uppmärksammas med utställningar på de kungliga slotten Drottningholm, Gripsholm och Strömsholm.

Hedvig Eleonora levde i en orolig tid. Hon följde sin make på fälttåg i Polen och Danmark. Som förmyndare för sin son Karl XI och senare sin sonson Karl XII var hon i hög grad involverad i den stora världens skeenden.

Kanske var den framväxande trädgården inte bara ett sätt för drottningen att manifestera makt och välstånd. Kanske var den också ett rum för ro och reflektion. Det behovet, att vila en stund i naturens skönhet, har vi fortfarande idag.

Drottningholm är en mycket speciell plats för mig och min familj. Sedan 1981 har det varit vårt hem. Här har Kronprinsessan Victoria, Prinsessan Madeleine och Prins Carl Philip vuxit upp. Trädgården och parken är en stor tillgång. Både för vår familj och för alla de människor som varje år besöker kulturarvet och världsarvet Drottningholm.

Med de orden har jag den stora glädjen att inviga utställningen Trädgård och Natur i hovkulturen.

*Stjärnboské är en anläggningsdetalj i en barockträdgård med trädhäckomslutna gångar i en kvadrat eller rektangel med en rundel i mitten. I Drottningholms slottspark finns rester av en stjärnboské i fonden av barockträdgården, mellan de övriga boskéerna och Munckens kulle.