H.M. Konungens tal i Ånge
Västernorrland
(Det talade ordet gäller)
Herr landshövding,
Kommunfullmäktiges ordförande,
Kommunstyrelsens ordförande,
Kära Ångebor och Västernorrlänningar!
Drottningen och jag gläder oss åt att vara tillbaka i det vackra Västernorrland – de stora skogarnas och älvarnas land.
Vi var i länet senast i augusti förra året. Då mötte vi många av de människor som bär upp och utvecklar denna fina del av Sverige. Vi fick se ny teknik för förädling av skog och höra om ett flertal stora satsningar som görs i länet.
Ni är många som hjälps åt att bygga Västernorrlands framtid med fantastisk entusiasm och framåtanda!
***
Att vara här idag – för att tillsammans med er fira Sveriges nationaldag – känns som ett kärt återseende. Ånge – Sveriges geografiska mittpunkt, är en del av Sverige som på många sätt kännetecknar vårt lands historia, nutid och framtid.
Ljungans dalgång var länge glest befolkad av små jordbrukssamhällen. Här möttes sedan skogen, järnvägen och industrialiseringen.
Människors arbetsinsatser och tekniska framsteg skapade utveckling. Ånge blev en viktig knutpunkt och centralort.
Ännu idag präglar skogen er bygd. Nu i sällskap av högteknologiska innovationer som skapar grund för en både effektiv och hållbar avverkning och förädling. Här går historia hand i hand med en nyfikenhet på omvärlden och framtiden.
***
I Ånge – genom Ljungaverk och Borgsjö – gick pilgrimsleden till Nidaråsdomen. En nära 60 mil lång sträcka från kust till kust, från Bottenhav till Nordatlant, från Selånger till Trondheim. Längs den red och vandrade pilgrimer från många länder under århundraden.
Det var en form av fredligt, och kulturellt utbytet mellan Sverige och andra länder. Vi är alla förenade i nätverk av transport- och kommunikationsvägar. Sverige är stort till ytan, men vi står alla i förbindelse med varandra.
Vår omvärld är i dag också mer nära oss än kanske någonsin tidigare.
Varje dag ser vi framsteg i delar av vår värld som tidigare präglades av fattigdom, krig och konflikter.
Samtidigt påminns vi om krigens fasor och lidande som fortfarande drabbar många av våra medmänniskor.
***
I mitt jultal förra året påminde jag om att Sverige har levt i fred under de senaste två seklerna. Och att denna långa fredsperiod är närmast unik om vi ser till omvärlden och dess historia.
I våra grannländer Norge, Danmark och Finland minns man ännu det lidande som krig medfört.
I år kan vi alltså uppmärksamma 200 år av fred. Samtidigt som vi gör det med tacksamhet bör vi fundera över hur Sverige ska kunna fortsätta att bistå länder i nöd och också tänka på hur vi bäst i fortsättningen ska kunna verka för fred.
***
Sverige har länge varit en fristad för människor på flykt undan krig, förtryck och förföljelse. Även idag söker sig många människor hit från oroliga och fattiga delar av världen. Så har det inte alltid varit.
För bara ett hundratal år sedan gick migrationen i den andra riktningen. Då var Sverige ett fattigt och outvecklat jordbruksland. Det var svårt att föda en växande befolkning.
Från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade drygt en miljon svenskar landet – en fjärdedel av vår befolkning.
De flesta emigrerade till USA för att bygga sig en bättre framtid. År 1900 var Chicago ”Sveriges näst största stad”.
Många av dåtidens emigranter färdades med familjen som enda trygghet. Idag kommer många ensamma flyktingbarn till Sverige utan någon som helst trygghet. Jag vet att Ånge hjälper och tar emot många av dessa.
Här i Ånge har ideella krafter och organisationer också bidragit mycket positivt till integrationen.
Era insatser utvecklar och gör Sverige starkare.
Detta arbete ska ni känna stor stolthet över!
* * *
Min uppgift är ofta att förena och knyta band. Över generationer och mellan människor i olika delar av Sverige. Men också mellan Sverige och andra länder.
Det tar sig uttryck i statsbesök och samtal med utländska ledare och diplomater. Men det handlar också om att knyta band inom vårt land mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda människor.
Denna dag – Sveriges nationaldag – hoppas jag bidrar till att vi knyter ännu starkare band mellan oss som medmänniskor. Oavsett varifrån vi kommer eller vart vi är på väg. Jag hoppas alla känner sig som en del av den helhet som är vårt land. Det är viktigt att vi öppnar oss i tanke och handling, särskilt mot dem som kanske känner att de står vid sidan av.
Idag hoppas jag att alla här i Ånge och i Sverige känner att vi har en gemensam uppgift i att utveckla vårt land. Det vackra land som är vårt hem på jorden.
