H.M. Konungens tal på seminarium om Norska grundloven
Kungl. Slottet, Stockholm
(Det talade ordet gäller)
Ers Majestät,
Ers Kungliga Högheter,
Prinsessan Christina,
Excellenser,
Mina damer och herrar,
Det är en stor glädje för mig, och övriga Familjen, att hälsa er välkomna till ett intresseväckande seminarium här i Bernadottebiblioteket.
Få länder betyder så mycket för varandra som Norge och Sverige. Därför är det särskilt trevligt att också kunna hälsa Kronprins Haakon välkommen hit.
I år har vi anledning att uppmärksamma två jubileer. Det har gått 200 år sedan den Norska grundloven fastställdes den 17 maj 1814. Och det har också gått 200 år sedan Sverige senast var i krig. Och lika lång tid har det varit fred mellan våra nordiska folk. Att leva i fred i 200 år är en mycket lång tid och en stor förmån.
Grundloven och den långa freden hänger nära samman och är en viktig del i de nordiska folkens gemensamma historia. Loven har genom alla år symboliserat friheten och självständigheten hos det norska folket och gäller än idag som Norges grundlag.
Våra båda länders gemensamma förfader Karl XIV Johan, en man med stor erfarenhet, framhöll ständigt fredens avgörande betydelse för ett lands välgång. Som regent levde han också efter sin övertygelse. Han lade grunden till de 200 år av fred som vi i Sverige sedan dess haft den stora förmånen att leva i.
Men fredstider kommer inte av sig själv. Det vet vi alla. Låt oss därför se dagens seminarium och avslutande ”Requiem for kong Carl Johan” från 1844 som en djup uppskattning av vad våra förfäder uträttat under 200 år för att behålla freden fram till idag.
Samtidigt är dagen också en viktig markering av den djupa vänskapen mellan Norge och Sverige, två länder som under århundranden haft och alltjämt har mycket gemensamt.
Än en gång, varmt välkomna till en intressant och givande dag.
