Riksregalierna

Rikssvärden, kungakronan, spiran, äpplet och nyckeln är en samling enastående konstföremål, som i sig bär ett koncentrat av svensk ceremonihistoria från fem århundraden.

Ägs av staten

Under århundradenas lopp har de flyttats många gånger. Den huvudsakliga förvaringsplatsen har dock varit Kammarkollegiets skattkammare.

Från och med 1907 förvarades regalierna i Riksbanken, tills utställningen – enligt riksdagsbeslut 1969 – kunde öppnas för allmänheten i valven under Stockholms slott 1970.

Rikssvärden äldst

Dessa är utsökta guldsmedsarbeten prydda med pärlor, ädelstenar och emalj i olika färger och tillverkade i Stockholm.

Sluten krona

Speciell symbolik

Kronan är tecken på konungslig ära och värdighet. Spiran står för kungens världsliga makt och riksäpplet visar att Gud insatt honom som sin befullmäktigade regent över ett stort och kristet rike.

Nyckeln betecknar kungens makt att utestänga det onda, innesluta det goda och öppna för nödställda.  Svärdet slutligen syftar på kungens plikt att frimodigt och manligt beskydda det goda och straffa det onda.

Drottningkronor

Den äldre drottningkronan gjordes åt Gustav II Adolfs drottning Maria Eleonora 1620. Den är gjord av guld och är dekorerad med diamanter och rubiner.

Denna krona uppskattades så av Adolf Fredrik, att han använde den som sin kungakrona och exemplet följdes även av hans son, Gustav III, och dennes efterföljare.

Arvfurstekronan

Dessutom innehåller samlingen ytterligare åtta kronor och andra regalieföremål från olika epoker i vår historia.

Bland alla dyrbarheter märks den praktfulla silverdopfunten, som beställdes av Karl XI 1696. Den används än i dag vid kungabarns dop.

Oskar II siste krönte kungen

Hans son Gustaf V valde däremot att inte låta sig krönas. Sedan 1907 har våra kungar och drottningar inte burit någon krona.

Likafullt har regalierna bibehållit sin betydelse som symboler för kungarikets traditioner.

I samband med t.ex. trontillträden, riksdagens högtidliga öppnande (t.o.m. 1974) och kyrkliga ceremonier inom kungahuset, som vigslar, begravningar och dop, placeras regalierna på hyenden (kuddar) på speciella regaliebord för att markera kunglig värdighet och aktens betydelse.