Silver och bronser

Närbild på ett föremål ur den brasilianska servisen som används vid H.M. Konungens officiella middagar. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Silver och bronser förgyller den kungliga representationen. De vackra föremålen med sin rika historia ger en högtidlig inramning till statschefens officiella festmiddagar.

  • Silver och bronser

Silvrets naturliga plats är på det dukade bordet. Hovets högtidliga måltider har i alla tider skänkt glans åt riket och uttryckt generositet mot monarkens gäster. H.M. Konungens representationsmiddagar och galamiddagar vid inkommande statsbesök fyller ännu idag samma funktion.

Vinkannan med den skäggige mannen är gjord för den skådeskänk som man under 1500- och 1600-talen brukade arrangera intill ett kungligt dukat bord. Ansiktet föreställer Silenus, en av dryckesguden Dionysos följeslagare. Kannan kommer från Augsburg och är utförd av Melchior Gelb d ä som arbetade för bl a drottning Kristina. Att kannan undgått nedsmältning, förklaras av att änkedrottning Hedvig Eleonora överlät den till slottskapellet på Ulriksdal för att användas till nattvardsvin.

Vinkannan med den skäggige mannen är gjord för den skådeskänk som man under 1500- och 1600-talen brukade arrangera intill ett kungligt dukat bord. Ansiktet föreställer Silenus, en av dryckesguden Dionysos följeslagare. Kannan kommer från Augsburg och är utförd av Melchior Gelb d ä som arbetade för bl a drottning Kristina. Att kannan undgått nedsmältning, förklaras av att änkedrottning Hedvig Eleonora överlät den till slottskapellet på Ulriksdal för att användas till nattvardsvin. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Erik XIV var den förste svenske kung som lät tillverka en stor silverservis, men bara enstaka silverföremål har bevarats från 1500- och 1600-talets kungliga bord. Så länge gruvorna saknade maskiner, var metallen nämligen så dyrbar att gammalt silver lämnades till nedsmältning vid varje ny beställning. 1700-talet är desto bättre representerat. Bland annat finns två förnämliga uppsättningar terriner, uppläggningsfat och andra kärl som användes då Gustav III höll grand couvert, eller publik spisning, en ceremoni där de kungliga åt med hovet som åskådare. Mest känd är den så kallade creutzska servisen, tillverkad i Paris av Robert-Joseph Auguste på beställning av svenske ambassadören Gustaf Philip Creutz.

Uppläggningsfatet i tidig rokoko är utfört av Gustaf Stafhell d ä 1742 och tillhör en stor servis som formgavs under arkitekten Carl Hårlemans ledning. Detta var det silver man dukade med på Kungl. Slottet fortfarande under Gustav III:s tid. Servisen hade då successivt kompletterats med nya tallrikar och fat.

Uppläggningsfatet i tidig rokoko är utfört av Gustaf Stafhell d ä 1742 och tillhör en stor servis som formgavs under arkitekten Carl Hårlemans ledning. Detta var det silver man dukade med på Kungl. Slottet fortfarande under Gustav III:s tid. Servisen hade då successivt kompletterats med nya tallrikar och fat. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

År 1781 löste Gustav III in en paradservis som Gustaf Philip Creutz låtit tillverka några år tidigare för sin officiella representation som ambassadör i Paris. Ambitionsnivån var högsta möjliga: Servisen tillverkades av Robert-Joseph Auguste som levererat liknande serviser till flera europeiska furstehov. Bilden visar en av de två soppterrinerna.

År 1781 löste Gustav III in en paradservis som Gustaf Philip Creutz låtit tillverka några år tidigare för sin officiella representation som ambassadör i Paris. Ambitionsnivån var högsta möjliga: Servisen tillverkades av Robert-Joseph Auguste som levererat liknande serviser till flera europeiska furstehov. Bilden visar en av de två soppterrinerna. Foto: Magnus Persson/Kungl. Hovstaterna

Omkring 1800 kom en stor förändring, då man slutade ställa uppläggningsfat på bordet. Därmed skapades utrymme för en omfångsrik bordsprydnad i mitten. Den så kallade brasilianska silverservisen – som dominerar dukningen vid nutida statsmiddagar – är egentligen en bordsprydnad av det slaget och inte en servis i ordets vanliga bemärkelse. Namnet kommer sig av att änkedrottning Josefina fick den som arv från sin syster Amélie, gift med kejsar Pedro av Brasilien.

De stora prydnadsföremålen i mitten av matbordet vid H.M. Konungens officiella middagar tillhör den brasilianska servisen. Den tillkom i omgångar, men nästan alla delar är tillverkade i Paris av Jean-Baptiste Claude Odiot, respektive hans son Charles-Nicolas.

De stora prydnadsföremålen i mitten av matbordet vid H.M. Konungens officiella middagar tillhör den brasilianska servisen. Den tillkom i omgångar, men nästan alla delar är tillverkade i Paris av Jean-Baptiste Claude Odiot, respektive hans son Charles-Nicolas. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungl. Hovstaterna

Silver har också köpts som antikviteter. Gustaf V var en kunnig samlare av äldre svenska silverföremål och med tiden blev hans samling landets förnämsta. Höjdpunkterna finns utställda i Vita Havet på Kungl. Slottet.

På 1600-talet red kungen i procession till sin kröning och hästen var då skodd med silverskor. Under Karl XII:s väg till Storkyrkan i Stockholm vid kröningen 1697, tappade hästen en sko och pagen som gick närmast fick tillåtelse att behålla den. Några år senare lät han infatta silverskon i en skål som sedan gick i arv till år 1881, då kronprins Gustaf (V) köpte den som ett av de första riktigt betydande föremålen i sin silversamling.

På 1600-talet red kungen i procession till sin kröning och hästen var då skodd med silverskor. Under Karl XII:s väg till Storkyrkan i Stockholm vid kröningen 1697, tappade hästen en sko och pagen som gick närmast fick tillåtelse att behålla den. Några år senare lät han infatta silverskon i en skål som sedan gick i arv till år 1881, då kronprins Gustaf (V) köpte den som ett av de första riktigt betydande föremålen i sin silversamling. Foto: Kungl. Hovstaterna

Det tidiga 1800-talet var annars de brännförgyllda bronsernas stora tid. Brons lämpade sig utmärkt väl till bordsprydnader, men lika ofta placerades kandelabrar och bordsur av brons som garnityr på konsolbord eller spiselkransar i de kungliga rummen. Alltsedan Karl XIV Johans regeringstid är glänsande bronsföremål ett karaktärsdrag på Kungl. Slottet och hans lustslott Rosendal på Djurgården.

Två kandelabrar med bågskyttar i antik dräkt. Förgylld brons. Franskt arbete från 1810-talet. Empire.

Två kandelabrar med bågskyttar i antik dräkt. Förgylld brons. Franskt arbete från 1810-talet. Empire. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Till toppen