2018-09-20

H.M. Konungens tal vid Försvarshögskolans 200-årsjubileum, Stockholm, torsdagen den 20 september 2018

(Det talade ordet gäller)

Statsråd, landshövdingen,
mina damer och herrar,

1813 gick Sverige in i andra Napoleonkriget. Den svenska armén leddes av min anfader, dåvarande kronprins Karl Johan. Han som tidigare var marskalk av Frankrike och en av Napoleons närmaste män.

Just den här församlingen behöver väl inte undervisas om det strategiska värdet av att känna sin fiende... Men man kan väl anta att hans erfarenheter kom väl till pass i kriget mot Frankrike.

En av dem som utmärkte sig i striderna mot Frankrike var Carl von Cardell, 1813 utnämnd till generalmajor. Efter kriget fick han Konungens uppdrag att organisera Högre Artilleriläroverket. När det startade år 1818 blev Sverige ett av de första länderna i Europa med en högre utbildning för officerare.

Det blev samtidigt också startpunkten för en akademisk institution som än i dag är av stor vikt för vårt land. Och vars 200-årsjubileum vi i dag har glädjen att fira!

Artilleriläroverket blev senare Krigshögskolan, Kungl. Militärhögskolan och slutligen Försvarshögskolan. Men det är inte bara skolans namn som skiftat genom åren. Utan också dess uppgifter.

Bland de viktigaste förändringarna i modern tid var kalla krigets slut. Det medförde att Försvarsmaktens uppgifter utökades till att även omfatta internationella insatser inom FN:s och EU:s ram. Och för de civila delarna av totalförsvaret breddades hotbilden till att omfatta civila kriser, både hemma och utomlands.

Dessa nya uppgifter har medfört allt högre krav på personal i ledande ställning. Både inom det civila försvaret och inom Försvarsmakten.

Ett nytt omvärldsläge kräver ny kompetens. Myndigheter och departement med krisansvar behöver medarbetare med kunskaper inom bland annat säkerhetspolitik, strategi, krishantering och internationell samverkan.

Den kunskapen finns här, på Försvarshögskolan.
Den erbjuds här, i form av utbildning.
Och den utvecklas här, genom forskning.

Tidigare i år fick Försvarshögskolan tillstånd att bedriva master- och forskarutbildning. Man har därmed erhållit fulla akademiska rättigheter inom försvar, krishantering och säkerhet.

Detta, tillsammans med 200-årsjubileet, ger oss all anledning att fira!

Det har genom seklerna funnits många kopplingar mellan min släkt och detta lärosäte. Jag nämnde i inledningen min anfader Jean Baptiste Bernadotte. Samma år som Artilleriläroverket startade, 1818, tillträdde han tronen som kung Karl XIV Johan. Och som kronprinsar var både hans son och hans sonson läroverkets styresmän.

Både min far, min farfar och min farfarsfar utbildades vid Krigshögskolan. Min far, prins Gustaf Adolf, var mycket engagerad i totalförsvarsfrågorna och ledde bland annat arbetet med att ta fram den första upplagan av broschyren ”Om kriget kommer”. En skrift som nu fått en modern efterföljare i ”Om krisen eller kriget kommer”.

Och det finns förstås inte bara historiska kopplingar: 1973 deltog jag själv en kortare tid i Solbackakursen. Kronprinsessan har genomfört det statsvetenskapliga programmet med inriktning krishantering och internationell samverkan samt deltagit i Solbackakursen. Och Prins Carl Philip har genomgått den högre reservofficerskursen. Dessutom har jag ett hedersuppdrag som beskyddare av Försvarshögskolans förening. Och som ordförande Egardt nämnde i sitt välkomsttal hade jag nöjet att i september 2005 inviga högskolans nuvarande lokaler.

Jag är övertygad om att Försvarshögskolan har en mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av vårt svenska totalförsvar. Jag vill därför på detta sätt framföra både mina gratulationer och mina välgångsönskningar för framtiden.