2015-02-06

H.M. Konungens tal vid utställningen Prins Eugen 150 år - Fasetter ur ett liv, 6 februari 2015

(Det talade ordet gäller)

Fru överintendent,

Mina damer och herrar,

Det är alltid en stor glädje för Drottningen och mig att besöka Waldemarsudde. Här är minnet av min farfars farbror, prins Eugen, påtagligt och levande.

Prinsen räknas till en av Sveriges främsta landskapsmålare, och hans tavlor är ett fint exempel på att det i familjen Bernadotte finns många som har en konstnärlig ådra.

Han hade påbrå från både sin farfar och farmor, Oscar I och drottning Josefina. De ägnade sig mycket åt musik och konst och fick även undervisning i det. Deras konstnärliga intresse gick sedan i arv till barnbarnet, prins Eugen, samt hans bröder och syster.

Det starka konstintresset väcktes tidigt och prinsen fick utbildning i bland annat Paris på 1880-talet. Därefter återvända han till Sverige och blev efter moget övervägande en framstående målare med verk som Våren, Skogen och Det gamla slottet.

Den kanske mest kända tavlan, Molnet, har inspirerat många konstnärer ända fram till våra dagar. Jag vet inte om det är en familjeskröna eller inte – det kanske ni som är här känner till – men i familjen har vi fått berättat för oss att Prinsen målade molntussarna med tummen innan han blev riktigt nöjd med just det motivet.

Vid förra sekelskiftet köpte prins Eugen besittningsrätten till Waldemarsudde och kunde fullända sitt vackra hem här. Hans konstsamling växte snabbt och byggnaden utökades med en särskild Galleridel.

Med tiden blev Waldemarsudde också en uppskattad samlingspunkt för hela kungafamiljen vid middagar och andra högtidsdagar. Det är trevligt att det stora middagsbordet från den tiden nu är återställt och dukat för den här utställningen.

I familjen fanns det flera yngre medlemmar som gärna ville ägna sig åt konstnärskap. De har alla vittnat om hur prins Eugen stöttade och inspirerade dem att välja den konstnärliga banan. Bland annat prins Eugens bror-sonson, min farbror, Sigvard Bernadotte var en framstående designer.

Även min farmor, kronprinsessan Margareta, tog intryck av Prins Eugens måleri i sitt eget skapande. Så också min kusin Drottning Margrethe av Danmark.

Men vi minns prinsen som ett viktigt stöd också för andra människor, inte bara för sin familj. Han var central i svenskt kulturliv och bjöd ofta hit vänner från olika yrkesområden. Här möttes konstnärer, museimän, författare och folkbildare. Flera har berättat om glada och intressanta sammankomster som de värdesatte mycket.  

Med tiden kom Prins Eugen fram till att han ville testamentera Waldemarsudde till svenska staten. Han önskade att det skulle bli ett offentligt museum där konsten, trädgården och de vackra byggnaderna skulle vara tillgängliga för allmänheten. Många besökare har sedan dess vandrat i parken, men framför allt uppskattat prinsens egen konst och hans stora konstsamling.

I år är det 150 år sedan konstnären och museigrundaren prins Eugen föddes, vilket vi nu uppmärksammar. Jag förklarar härmed utställningen (Prins Eugen -) Fasetter ur ett liv invigd.