2000-05-02

H.M. Konungens tal vid galamiddag för Finlands President Tarja Halonen

Republikens President,

Mina damer och herrar,

Det är en alldeles speciell glädje för Drottningen och mig att välkomna Er till Sverige och Stockholm idag.

Ni för vidare en gammal och uppskattad tradition, enligt vilken en nyvald president i Finland brukar avlägga sitt första statsbesök i vårt land. Här i Sverige ser vi det som en bekräftelse på den djupa vänskap och den nära samhörighet som präglar förbindelserna mellan våra länder.

Drottningen och jag minns med glädje de många besök som vi gjort i Finland under årens lopp. Det gäller inte minst vårt senaste officiella besök 1996, då för övrigt även Kronprinsessan deltog. Nu ser vi fram emot att redan nästa månad, vid två tillfällen, åter besöka Finland, i samband med Helsingfors 450-årsjubileum och Åbo Domkyrkas 700-årsjubileum.

*

I gångna tider, då våra länder var förenade, var det naturligt att röra sig mellan rikshalvorna. I vår tid flyttar man också, men nu mellan våra två länder. Åren 1945 till 1997 bosatte sig omkring en halv miljon människor från Finland i Sverige och ungefär hälften så många flyttade i motsatt riktning.

I Sverige lever idag närmare 450.000 personer som är födda i Finland eller som har minst en förälder som är född i Finland. Finländarna är en stor grupp i Sverige och spelar en viktig roll för att stärka banden mellan våra länder. Bara i Stockholmstrakten finns över 100.000 människor med finländskt ursprung.

Finländarna i Sverige bidrar till att stärka banden mellan våra folk. Finska språkets ställning i Sverige har stärkts under senare år. Förra året godkände den svenska Riksdagen finska som minoritetsspråk. Med stöd av offentliga medel har också ett antal fristående skolor med finska som ett av undervisningsspråken inrättats. Ni besöker i morgon en sådan skola här i Stockholm, President.

Det svenska språket är fortfarande en viktig, förenande länk mellan våra länder. Det är vår förhoppning att svenskan även i fortsättningen skall komma att hävda sin ställning i Finland. Språk är inte enbart en viktig del av ett lands kulturella identitet utan också basen för all kommunikation.

*

President, Er företrädare påpekade att Finland och Sverige idag står varandra närmare än någonsin sedan Finland vann sin självständighet 1917. På praktiskt taget alla områden förekommer livliga kontakter mellan våra länder.

Finska företag har sedan länge investerat i Sverige och vice versa. Företagen går samman för att med gemensamma krafter möta den allt hårdare internationella konkurrensen. Denna utveckling, som säkert kommer att fortsätta, gynnar båda våra länder.

Kulturutbytet mellan Sverige och Finland är omfattande och varierande. Ett gott exempel är nyöversättningen av Finlands nationalepos Kalevala, som tagits emot med stort intresse av de svenska läsarna. Ett annat är det stora forskningsprojektet "Svenskt i Finland - Finskt i Sverige" som syftar till att jämföra kultur- och samhällsliv i våra länder. Det kommer att ge oss nya intressanta kunskaper om vårt gemensamma arv och bidra till större insikt om likheter och skillnader.

*

President, när våra länder blev medlemmar i den Europeiska Unionen fanns farhågor för att de nära kontakterna skulle avta och det nordiska samarbetet påverkas i negativ riktning. Detta samarbete håller på att förändra karaktär, men det har för den skull inte blivit mindre viktigt, snarare tvärtom.

Vad beträffar de politiska kontakterna, har EU-medlemskapet lett till att våra politiker och tjänstemän nu träffas oftare än vad de gjorde tidigare. Finland och Sverige samarbetar inom EU på flera områden av gemensamt intresse. Det gäller framtidsfrågorna om Unionens utvidgning och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Sverige stödjer, och vill driva vidare, det finländska initiativet om den nordliga dimensionen, som bland annat siktar till att utveckla EU:s samarbete med Ryssland.

President, jag vet att Ni redan som utrikesminister personligen bidrog till att stärka samarbetet mellan våra länder. I den viktiga frågan om europeisk krishantering och förebyggande av konflikter arbetade Ni nära samman med Era svenska kolleger.

Inom EU känner de nordiska medlemsstaterna en stark värdegemenskap i arbetet med många andra frågor, som öppenhet, välfärd, sysselsättning, jämställdhet och miljö.

Finland har under sitt ordförandeskap framgångsrikt lett och påverkat arbetet inom Unionen. För Sverige återstår detta eldprov under första halvåret 2001. Vi har på svensk sida uppskattat det generösa sätt på vilket Ni i Finland delat med Er av Era erfarenheter.

*

Finland var ordförandeland i EU under en period när dess folk hade särskild anledning att minnas sitt förflutna. Det var förra hösten 60 år sedan Finland vid Vinterkrigets utbrott tvingades gripa till vapen, för att försvara sitt oberoende.

Till de drag i det finländska samhället som vi särskilt noterar hör Ert folks medvetenhet om de erfarenheter som historien har givit Er, liksom om det geografiska lägets betydelse. Denna insikt tillsammans med förmågan att i svåra tider hålla ihop och möta prövningar, väcker stor respekt och beundran i vårt land.

Den speciella relation som rått mellan Finland och Sverige i över 600 år, kan liknas vid ett syskonförhållande. I kontakterna mellan Finland och Sverige finns både öppenhet och vilja att lyssna och förstå varandra.

President, vår förhoppning är att Ni skall fortsätta att upprätthålla Era nära relationer med vårt land. Alla erfarenheter visar hur viktiga personliga kontakter är för ländernas förbindelser och utvecklingen av dessa.

Jag vill nu å svenska folkets vägnar, än en gång varmt välkomna Er, och uttrycka glädje över att se Er och Er delegation här på Kungliga Slottet i kväll. Ni kommer alltid att vara välkomna gäster i Sverige.

För Er, Republikens President, för Finland och dess folk samt för den djupa vänskapen och det fortsatta, nära samarbetet mellan våra länder föreslår jag nu en skål.