1998-05-05

H.M. Konungens tal vid galamiddagen för Italiens president

Herr President,

Excellenser,

Mina damer och herrar,

Det är ett stort nöje för Drottningen och mig att välkomna Er och Era följeslagare, särskilt Er dotter, hit till Kungliga Slottet i Stockholm. Vi har sett fram emot Ert statsbesök i Sverige och hoppas att dessa dagar skall ge Er en fin bild av allt vårt land har att erbjuda.

Med glädje och tacksamhet minns Drottningen och jag vårt eget statsbesök i Italien 1991, då vi kände den berömda italienska värmen strömma emot oss. Denna värme har också fått oss att gärna resa i Ert vackra land under mindre officiella former. Så sent som förra hösten besökte vi Capri i samband med 100-årsminnet av Axel Munthes Villa San Michele.

Då jag gick i skolan fick alla barn lära sig en välkänd svensk visa skriven av Birger Sjöberg, "Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land&". Det är faktiskt så att i alla tider har svenskar sökt sig dit. Landet symboliserar så mycket av det som vi nordbor drömmer om, främst värmen och den klassiska skönheten.

Herr President,

Ni kommer i övermorgon att besöka Vadstena och de minnen den Heliga Birgitta där har lämnat efter sig. Hon begav sig redan 1349 till Rom, men hon var långt ifrån den första svensk som gjorde så. Många studenter hade dessförinnan sökt sig till universitetet i Bologna och andra förnämliga italienska lärosäten. Andra svenskar fann, liksom den Heliga Birgitta, vägen till Rom av trosskäl eller i andra kyrkliga ärenden.

Jag tänker naturligtvis på Drottning Kristina, som i mitten av 1600-talet avsade sig den svenska kronan och bosatte sig i Rom. Hennes grav i Peterskyrkan minner för evigt om detta.

En annan svensk monark, som vände blicken mot Italien var Gustav III. Han företog en lång bildningsresa dit 1783-84 och var den förste icke-katolske monark, som mottogs av Påven. Under denna resa inhämtade Kungen idéer och kunskaper som blev grunden för nyklassicismen i Sverige och som sedan i sin tur inspirerade till ett stort intresse för den antika kulturen. Här på Kungliga Slottet finns idag en samling skulpturer, som Kung Gustav tog med sig hem från Italien och som blev grunden till Nationalmuseum och dess samlingar.

Stockholms Slott, som ritades av Nicodemus Tessin d.y., är för övrigt det största barockpalats som planerades i någon europeisk stad under 1600-talet. Tessin var elev till den store Bernini och hämtade inspiration i många av Roms förnämsta palats.

Min egen farfar, Kung Gustaf VI Adolf, var en ofta och gärna sedd gäst i Italien. Varje höst ägnade han en månad åt utgrävningar i etruskernas trakter, tillsammans med framstående italienska och svenska arkeologer. Som barn fick mina systrar och jag ofta lyssna till hans berättelser, som fick nytt liv för mig när jag under statsbesöket 1991 fick besöka samma områden och även träffa personer som deltagit i farfars utgrävningar i San Giovenale.

Många svenska kulturpersonligheter har under historiens gång hämtat inspiration i Italien. Det gör de än idag och då i sällskap med skådespelare och idrottsstjärnor. Och när den omfattande turismen kom igång efter andra världskriget var Italien ett av de första och största resmålen för de svenska resenärerna.

Parallellt med denna "längtan till Italien" har vi här i Sverige också med växande beundran kunnat konstatera hur det italienska folket, genom hårt arbete, skapat en stark samhällsekonomi. Landet räknas idag som en ekonomisk stormakt, på tredje plats i Europa och på femte i världen. De små och medelstora företagen i nordöstra Italien har därvid spelat en framträdande roll.

Naturligt nog har en lång rad svenska industriföretag etablerat sig i Italien och därigenom bidragit till våra livliga handelsförbindelser. Även de duktiga italienska industriarbetare, som under tiden efter andra världskriget kommit till Sverige, har på ett betydelsefullt sätt bidragit till att hålla relationerna mellan våra länder levande. Många av deras barn och barnbarn har stannat i vårt land och på olika sätt berikat vårt samhällsliv. De har genom sin kultur, inte minst inom design och gastronomi, öppnat svenskarnas ögon för de rika traditioner, som finns på andra håll i världen.

Under senare år har det mellan våra båda länder utvecklats en viktig allmänpolitisk dialog. Detta hänger naturligtvis i hög grad samman med Sveriges inträde i den Europeiska Unionen, som fört oss så mycket närmare varandra. Italien är ju en av grundarna till det europeiska samarbetet och har som sådan på ett värdefullt sätt bidragit till att dra upp riktlinjerna för både den ursprungliga och dagens union.

Från svensk sida ser vi fram emot att ytterligare utveckla våra kontakter inom en lång rad områden. Enbart under det senaste året har Riksdagens talman, olika riksdagsutskott och en lång rad av regeringens ledamöter besökt sina kollegor och andra samarbetspartners i Italien. De har haft ett givande meningsutbyte med varandra, och detta kan inte annat än gynna utvecklingen i våra båda länder.

Herr President,

Vi vill tillsammans med Ert land delta i arbetet med att bygga ett nytt Europa. Det är därför min förhoppning att detta statsbesök inte enbart skall vara ett sigill på de utmärkta förbindelser, som idag råder mellan Italien och Sverige, utan också skall tjäna som inspiration till att gå vidare inom nya områden. Jag är övertygad om att Ni, Herr President, tillsammans med Er delegation under dessa dagar kommer att knyta kontakter, som vi gemensamt kan bygga vidare på, till glädje för våra båda länder men även för Europa.

I denna anda föreslår jag att vi för Er, Herr President, för Er familj och för Ert land höjer en skål tillsammans.

Skål och tack!