1996-06-06

H.M. Konungens tal i Lycksele den 6 juni 1996

(Det talade ordet gäller)

Kära svenskar, Kära Lyckselebor,

Idag samlas vi i hela Sverige för att hylla vårt land och alla de värden det står för. Vi ser med stolthet på den blå-gula svenska flaggan när den vajar i försommarvinden och ser en av vårt lands främsta symboler för nationell gemenskap och samhörighet.

Demokrati, frihet och solidaritet är några av de viktiga värden vi förenas omkring. Alla vi, som bor i Sverige, har ett gemensamt intresse och ansvar för att värna om våra grundläggande fri- och rättigheter och de övriga gemensamma värderingar vi bygger vår samhällsgemenskap på.

Det är viktigt att den svenskhet och nationalism, som växer fram en dag som denna, är både generös och konstruktiv. Vi måste visa öppenhet mot nya tankar och mot varandra, utan att se till vare sig

bakgrund, hudfärg eller religion. Främlingsfientligheten är inte värdig vårt svenska samhälle. Endast genom samförstånd och samverkan kan vi förbättra och utveckla vårt land.

Respekt och tolerans mot medmänniskor är en grundsten i det kulturella arv, som vi som medborgare i dagens Sverige har till uppgift att förvalta. Det tidigare generationer har skapat ska vi lämna vidare till våra barn och barnbarn.

Som föräldrar måste vi då ta ansvar för att våra barn går ut i samhället med en demokratisk människosyn i bagaget. Skolan och utbildnings­ väsendet i övrigt har sedan till uppgift att bygga vidare på den grunden och hjälpa till att utveckla morgondagens svenskar.

Många ungdomar känner sig idag tyvärr både vilsna och otrygga. Missnöje och utanförskap leder till att många söker sig fram på vägar, där gemenskap och uppmärksamhet uppnås med metoder som vi inte kan tolerera. Meningslöst våld har ingen plats i Sverige. Det måste motverkas med alla medel och av all kraft. Runt om i Sverige har det tagits otaliga, lovvärda initiativ i kampen mot våldet. Jag och min familj försöker stötta dessa många goda krafter och jag vill uppmana Er alla att göra detsamma.

Vi som bor och verkar i Sverige kan med tacksamhet konstatera, att vi idag inte behöver oroa oss för allvarliga yttre eller inre hot mot nationen. De problem vi har måste vi lösa med gemensamma krafter. Idag är det inte så mycket tillhörigheten till formella organisationer, som delaktigheten i medmänskliga nätverk, som har betydelse och bidrar till individens självförtroende. Som enskilda medborgare kommer vi en lång bit på väg genom att räcka varandra handen. Fråga därför hur Din granne eller arbetskamrat mår. Visa att Du bryr Dig

om, även i tider av svårigheter och problem.

Men vi får aldrig heller förlora de större nationella perspektiven. Både kulturellt och materiellt finns det så mycket som förenar oss svenskar.

Idag, på nationaldagen, lyfter vi fram just detta. Framåtanda, initiativkraft samt kunnig och lojal arbetskraft utgör viktiga tillgångar, som lovar väl även för framtiden.

Lycksele är ett exempel så gott som något på detta. Staden tillhör de norrländska inlandskommuner, som har drabbats hårt av skogs­ brukets rationaliseringar. Men jag vet att det finns vilja, kunskaper och en fantastisk framåtanda, som starkt bidrar till att bygden, trots svårigheterna, lever vidare och utvecklas.

Lycksele är årsbarn med mig. Drottningen och jag vill nu framföra våra varmaste välgångsönskningar med anledning av 50-årsjubileet. För mig var SO-årsdagen en milstolpe av mycket positivt slag. Jag hoppas att Lycksele också kan se på sitt halvsekeljubileum som en öppning inför framtiden och önskar all lycka på den vägen.

Kära Lyckselebor, idag på nationaldagen, hyllar vi inte enbart Er stolta stad utan även vårt land.

Låt oss nu avsluta med att gemensamt utbringa ett leve för Fosterlandet. Leve Sverige, leve det!