1974-12-25

H.M. Konungens jultal 1974

(Det talade ordet gäller)

Kära landsmän i fjärran länder och på de sju haven,

Ett år har nu gått sedan jag förra gången sände Er en hälsning i anledning av julen och det stundande nya året. Julhälsningen riktad främst till utlandssvenskarna har blivit en tradition, som jag gärna vill ful1följa.

Vid denna tid går våra tankar gärna till dem som saknas i hemmets krets. Särskilt tänker vi väl på dem som befinner sig långt borta eller måste tillbringa julen i avskildhet och ensamhet. På samma sätt tror jag att svenskar utomlands tänker på oss här hemma och de svenska jularna.

Under det gångna året har jag haft förmånen att få göra många resor, och jag har bättre lärt känna vårt land. De fem länsbesöken har varit särskilt intressanta. Även om de varit: ganska korta och intensiva, har de givit mig en god bild av de olika länens särprägel och utvecklingsproblem.

Jag är glad kunna sända särskilda hälsningar från Jämtlands, Uppsala, Västmanlands, Göteborgs och Bohus samt Värmlands län, som jag besökt i år och där många utlandssvenskar har sina rötter. Under årets resor har jag träffat tusentals svenskar.

Jag har även haft förmånen att i år besöka våra grannländer Norge och Finland. Jag känner stor glädje och tacksamhet för den vänlighet som visats mig under alla dessa resor och för de nya kunskaper jag fått om svenskars arbete och förhållanden både hemma och utomlands.

Svensk kvalitet är ju ett uttryck som fortfarande är respekterat utomlands. Det gäller inte bara kvaliteten på svenska varor utan även på svenska tjänster. Vi exporterar inte bara våra varor utan i allt högre grad våra tjänster. Svenska tekniker, ekonomer, lärare, forskare, konstnärer och många andra yrkesgrupper arbetar numera över hela världen och gör det svenska namnet känt och aktat inom allt vidare områden genom sin strävan att bygga en bättre värld. I Sverige känner vi stor tacksamhet för Era insatser i främmande land. Jag vet, att de ofta är förknippade med personliga uppoffringar.

Ibland ser vi här hemma kanske med viss avund på de svenskar som lever i sol och värme på sydligare breddgrader och glömmer lätt bort de tråkiga och besvärliga sidorna, såsom isoleringen i en främmande miljö, avståndet till familj och vänner, svårigheter beträffande barnens skolgång, den relativa osäkerheten i arbets- och sociala förhållanden. Det som vi tar för givet i vårt hemland är inte absolut givet i andra länder. Vi som lever här hemma deltar aktivt i hela samhällslivet, vi har djupa rötter i vårt land och vår kultur. Svenskar som bor utomlands får oftast nöja sig med att vara passiva åskådare till det mesta som händer i de samhällen, där de lever. De utlandssvenskar jag träffar förklarar ofta att detta kan skapa en känsla av främlingskap och isolering och att kontakterna med Sverige blir mycket viktiga för att bevara en känsla av tillhörighet och gemenskap. Svenska vänner, svenska tidningar och böcker, svensk mat och svenska traditioner blir naturliga och betydelsefulla länkar med hemlandet. Vårt behov av tillhörighet är stort. Jag förstår att även den mest internationella människa måste känna att hon har rötter i någon jord, att hon har en plats som hon kommer ifrån.

Svenskar som har bott och arbetat länge utomlands känner nog bättre än andra vad hemlandet betyder. De kan säkert lättare än andra sätta sig in i den situation som t.ex. utlänningar i Sverige befinner sig i. Hur mycket vi än gör för att de ska kunna införlivas i det svenska samhället, finns det naturligtvis alltid rötter som drar dem till den jord där de vuxit upp. Vi här hemma bör tänka på det. Samtidigt som vi bör göra allt för att bereda utlänningarna i Sverige ett nytt hem, måste vi visa hänsyn och förståelse för det som vi uppfattar som särartat.

Behovet att känna tillhörighet blir naturligtvis särskilt starkt vid denna tid på året. Julen är och förblir en kristen familjehögtid. Den firas på olika sätt i olika länder och i olika familjer. Var och en vill gärna fira den på det sätt han eller hon är van vid. Våra tankar går ofta till barndomens jular. Drömmen om den svenska julen ser kanske ut som på ett julkort av Jenny Nyström: varma röda hus och glada tomtar bland snötyngda granar. Även om det inte alltid var så i verkligheten återupplever vi känslan att det var så. Och den känslan länkar just nu alla oss svenskar samman med varandra, med vår historia och med vårt land. Låt oss också komma ihåg julens budskap om frid på jorden och till människorna ett gott behag.

Julen väcker till liv minnen och drömmar, medan det nya året lockar fram löften och goda föresatser. När klockan slår tolv på nyårsnatten känner vi oss på tröskeln till en ny framtid, medvetna om att denna till stor del beror på oss själva. Vår strävan bör vara att förbättra den verklighet vi ser framför oss.

Låt oss följa med i tiden och göra så gott vi förmår för att dämpa motsättningarna mellan människor och hjälpa till att skapa ökad förståelse och vilja till samarbete.

Till alla svenskar, särskilt våra landsmän utomlands och alla Er som firar jul och nyår borta från nära och kära i hemlandet, riktar jag en varm önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År.