2020-11-20

H.K.H. Kronprinsessans tal vid presentation av rapporten ”En framtid för världens barn?”, fredagen den 20 november 2020

(Det talade ordet gäller)

Mina damer och herrar,

Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling de sjutton globala målen för hållbar utveckling.

Den dagen var min dotter tre år gammal.
I dag är hon åtta.
År 2030, om knappt tio år, blir hon och alla hennes årskamrater myndiga.

Så fort går en barndom – och så snabbt närmar vi oss deadline för de globala målen.

Det perspektivet väcker en del tuffa frågor:

Vilken värld lämnar vi till våra barn, de som snart kommer att vara unga vuxna?
Vilka slags förebilder har vi varit i vårt agerande?
Vad kommer de att tacka oss för, och vad kommer de att önska att vi gjort annorlunda?

Barnkonventionen, som numera också är svensk lag, ger alla barn i världen samma rättigheter.

Men: När jag har rest till olika länder har jag ofta slagits av hur sköra barns livsbetingelser kan vara, och hur mycket de styrs av yttre faktorer.

Att växa upp i en miljö med luftföroreningar kan förkorta ett barns liv med flera år. WHO räknar med att nio av tio av världens barn utsätts för den risken i dag.

Tillgång till vatten och sanitet kan avgöra om en flicka kan gå i skolan eller inte. Enligt Unicef saknar ungefär en tredjedel av alla skolor i världen rent vatten och godtagbara toaletter.

Och den pandemi som världen nu befinner sig i förstärker ännu mer skillnaderna mellan olika barns livsvillkor: För vissa barn har 2020 inneburit inställda fritidsaktiviteter. För andra har det inneburit ökad utsatthet, ökad fattigdom, stängda skolor och uteblivna vaccinationer mot dödliga sjukdomar.

Ja, det är tufft för många barn och unga i dag. Men de har rätt att känna trygghet. Och de har rätt att drömma om en framtid.

Enligt Barnkonventionens sjätte artikel ska varje land som har ratificerat konventionen ”till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling”.

”Till det yttersta av sin förmåga”. Det är ord som förpliktigar. De manar till eftertanke – och till handling.

Jag hoppas att den rapport som Unicef, WHO och The Lancet har tagit fram ska ge upphov till givande diskussioner, kloka beslut och nya, konkreta samarbeten – så att fler barn kan få gå en ljus framtid till mötes. För, det stämmer verkligen som det står i rapporten: Det finns inga ursäkter. Och det finns ingen tid att förlora.

Barn är barn oavsett i vilken del av världen de föds. De växer upp under samma himmel och de har alla rätt till ett tryggt och meningsfullt liv. Låt oss, som vuxna, ge dem de bästa möjliga förutsättningarna.

Tack.