Först och främst vill jag gratulera alla er som diplomerats här idag!

Ni har valt att fördjupa era kunskaper inom demensområdet – kunskaper som kan göra verklig skillnad i människors liv.

Genom er kompetens bidrar ni till en bättre tillvaro för personer som lever med demenssjukdom – och till stöd och trygghet för deras anhöriga.

Jag som själv varit anhörig vet hur viktigt det är att mötas av kunskap, professionella råd och tryggt stöd när någon man står nära drabbas av en sjukdom som kan ta sig många olika uttryck. Därför känns det särskilt fint att få vara med idag och uppmärksamma både er som diplomerats och alla som gjort den här utbildningen möjlig. Ett varmt tack till Sophiahemmet högskola, Karolinska Institutet och Marie Cederschiöld högskola som bidragit till dagens diplomering.

Kära vänner,

Under de trettio år som gått sedan Stiftelsen Silviahemmet slog upp sina dörrar har mycket hänt inom demensområdet.

Som Wilhelmina just beskrivit har flera nya vägar öppnats genom forskning och utbildning, men också genom samarbeten, personligt engagemang och generösa donationer.

Flera av er som varit med och bidragit till den utvecklingen är här idag. Till er vill jag rikta ett särskilt tack.

Ända sedan starten har utbildning varit en viktig del av verksamheten, sida vid sida med dagverksamheten för personer som lever med demenssjukdom. Bakom allt detta finns människor som varje dag omsätter kunskap i handling. Därför vill jag tacka alla medarbetare i stiftelsen som utbildar, stöttar och möter människor i den dagliga verksamheten.

Forskningen går framåt och ger oss anledning att hoppas. Men medan vi väntar på bättre behandlingar och läkemedel måste vi fortsätta göra det vi kan redan idag: sprida kunskap, utveckla kompetens och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

För mer än trettio år sedan hade jag en vision. Idag vet jag att en vision kan bli verklighet.

Det tycker jag att den här dagen är ett mycket fint bevis på.

Tack.