Mina damer och herrar,

Jag är ofta med vid olika invigningar. Det här är en alldeles speciell sådan. Och jag vill tacka alla dem som har lagt ner ett stort arbete på att ge denna dag en fin och värdig inramning.

Ni som var med om tsunamin, kära anhöriga,

Våra minnen bär vi alltid med oss, vart vi än går. Ändå kan det betyda mycket att ha en plats att gå till för att minnas.

Här på Kungliga Djurgården finns det flera sådana. Jag tänker till exempel på FN-monumentet, Veteranmonumentet och Estoniamonumentet. Och här kommer med tiden ännu en sådan plats att växa fram, till minne av flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004.

Jag tror att vi människor behöver sådana platser. Dit vi kan komma för att minnas det som varit och dem som inte längre finns ibland oss; dem som fattas oss. Där vi kan finna avskildhet eller, som i dag, gemenskap. Där vi kan finna styrka – också i svåra stunder.

Det känns bra att Kungliga Djurgårdens mark kan användas för detta ändamål. Och jag är hedrad över att få vara här i dag tillsammans med er.

Kära vänner. Jag hoppas att denna minnesvård ska komma att bli en plats för många att besöka – ett tillfälle till eftertanke. En plats för er.

Tack.