Välkomna till Stenhammardagen!

Stenhammardagen har blivit en årlig tradition — en naturlig del av det som sker här på Stenhammar. För mig och mina medarbetare är denna dag alltid mycket givande. Ja, diskussionerna och de kontakter som knyts här är värdefulla för vårt fortsatta arbete.

Prins Wilhelm — Min Farfars bror — bodde som bekant här under drygt 30 år. Precis som jag själv så älskade Prins Wilhelm Stenhammar och dess sörmländska landskap. I boken "Svenskt land", utgiven 1947, beskriver han hur går runt på gården under en höstdag och följer arbetet.

Han ser hur hans präktiga ardennerston plöjer jorden, och han filosoferar över odlingens betydelse för mänskligheten genom tiderna. Bredvid lagården, skriver han, "mumsar de nötbruna ungdjuren av hjärtans lust, de är skinande feta och har mat övernog".

Och när han ser en ormvråk segla förbi med utbredda vingar frågar han sig vad denne ser på sin hisnande färd. Jo, skriver Prins Wilhelm:

"Fält och hagar, skogsbackar och sjöar, vita herrgårdar och smultronröda torp ... Ett stycke Sörmland, en bit av jorden där jag hör hemma på ett alldeles särskilt sätt."

Ja, Stenhammar är en bit av jorden där också jag känner att jag hör hemma på ett alldeles särskilt sätt.

Men Stenhammar är inte bara en plats i Sörmland. Det är också en plats i Sverige och på jorden. Vad vi gör här på Stenhammar — och vad som görs på alla andra gårdar runt om i landet och i världen — är viktigt för allas vår framtid.

Världen står inför en stor utmaning. Vi måste få jordens naturresurser att räcka till för dess växande befolkning. Experter bedömer dock att det skulle vara möjligt att klara denna ökade livsmedelsförsörjning.

Men vi får inte samtidigt ytterligare belasta miljö och klimat. Vi behöver utveckla produktionsmetoder som inte påverkar klimatet negativt. I Sverige finns redan produktionssystem med hög klimateffektivitet jämfört med många andra länder. Bland annat därför att vi har hög effektivitet och en stor andel egenproducerat foder.

Precis som alla företag behöver vi som är lantbrukare ha lönsamhet — det vill säga större intäkter än kostnader, samt viss marginal för att klara konjunktursvängningar. Vi måste också ha möjlighet att investera och skapa tillväxt. Därför måste vi utveckla "den intelligenta gården" där resurseffektivitet, mervärde och lönsamhet kan förenas.

Den senaste tidens köttskandaler satte ljuset på brister i livsmedelskedjan — från "jord till bord". Trots att många lyfter fram vikten av klimateffektivitet, kvalitet, säkerhet och djurvälfärd, så är fokus ofta längre fram i värdekedjan — på lågt pris. De flesta vill ha ett klimateffektivt svenskt lantbruk, men ändå väljer många att köpa importerad mat.

Många lantbrukare upplever idag en pressad lönsamhet. Frågan är hur länge han eller hon kan vänta på att marknaden ska betala för kvalitet och hållbar produktion? Vi måste få gehör för det mervärde som skapas genom en produktion som tar hänsyn till miljö, klimat, djurvälfärd och säker arbetsmiljö. Annars kommer inte produktionen att vara hållbar på sikt.

Det är naturligt att även Sverige bidrar till världens livsmedelsförsörjning. Detta trots att vår odlingsareal är blygsam i ett internationellt perspektiv. Och genom att utveckla nya, mer effektiva och mer klimatsmarta metoder kan vi också bidra med vår kunskap.

Sverige kan bli det goda exemplet. Ja, kanske något av en förebild för omvärlden? Det handlar alltså om att tänka globalt och handla lokalt. Ja, så vill jag och mina medarbetare här på Stenhammar gärna tänka — här på denna bit av jorden där jag känner att jag hör hemma på ett alldeles särskilt sätt.

Än en gång varmt välkomna!