H.M. Konungens tal vid seminariet "Karl XIV Johan — en samhällsbyggare"

Bernadottebiblioteket, Kungl. Slottet, Stockholm

(Det talade ordet gäller)

Drottningen,
Kronprinsessan och Prins Daniel,
Prinsessan Christina,
Herr talman,
Ers excellenser,
Mina damer och herrar,

Det är roligt att kunna hälsa välkommen till Kungliga slottet och seminariet "Karl XIV Johan - en samhällsbyggare".

Det är särskilt glädjande att vi är just i Bernadottebiblioteket, som är lite av ett familjebibliotek. Böckerna som finns här har tillhört Karl XIV Johan samt alla svenska kungar och drottningar efter honom.

Samtliga böcker i biblioteket är ordnade efter respektive kung och drottning och visar både deras personliga intresse samt vilka böcker som överlämnades som gåvor till dem. Den samlade litteraturen här är lite av ett tidsdokument över vad som var aktuellt i samhället under de olika regenterna. I min farfars, Gustav VI Adolfs boksamling, som inte finns här, utan i ett eget tilldelat bibliotek i Västra delen av slottet, finns det till exempel många böcker om arkeologi, som var hans stora intresse.

Men - idag kommer vi få höra mer om den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte som 1810, vid 47 års ålder, valdes till svensk tronföljare av Sveriges riksdag.

Hur såg det då ut och vad hände i Sverige för 200 år sedan när Karl XIV Johan regerade?

Landet var fattigt och tungt skuldsatt efter alla krig. Freden med Ryssland 1809 var hård och Sverige hade förlorat sin östra halva, Finland. Förlusten av vår östra halva var en chock för svenskarna som vi idag kanske har svårt att förstå. Men vi fick den fred som sedan dess lyckligtvis råder i vårt land. Och vi kunde helhjärtat börja ägna oss åt att bygga upp vårt land.

Detta uppbyggnadsarbete drev Karl Johan sedan engagerat under 33 år. Först som kronprins och från 1818 som kung. Han var både en skicklig diplomat och en god politiker och ledde arbetet på ett framgångsrikt sätt.

Bland Karl Johans första viktiga åtgärder var att få ordning på landets ekonomi och få ner den tunga utlandsskulden till noll. Han var en duktig ekonom och under hans ledning sanerades Sveriges dåliga finanser. Dessutom betalade han en stor del av statsskulderna med egna medel.

Sverige var fattigt och de flesta människorna arbetade i lantbruket. Men trots att 80% av befolkningen arbetade i lantbruket var Sverige tvunget att importera mat för att hålla hungern borta. Karl Johan gjorde stora ansträngningar för att effektivisera lantbruket. Under 10 år gick Sverige från att ha varit tvunget att importera mat för dyra pengar till att exportera mat.

Vid den här tiden hade det bildats jordbruksakademier i många länder. Karl Johan hade inspirerats av det och tog initiativ till bildandet av en svensk lantbruksakademi. Den skulle leda utvecklingen av det viktiga lantbruket och blev sedermera Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.

Svenskarna blev allt fler och fick ett drägligare liv genom den ekonomiska tillväxten. Sjukvården blev bättre och befolkningsökningen berodde till stor del på minskad spädbarnsdödlighet genom förbättrad hygien. Det byggdes sjukhus över hela landet. Skolor, och framför allt yrkesskolor inrättades överallt. Viktigast var givetvis lagen om folkskola för alla.

Karl Johan byggde också upp och utvecklade bankväsendet med både sparbanker och affärsbanker. Här kunde handeln, jordbruket och den växande industrin låna pengar för sina investeringar. Människor kunde sätta in sina besparingar på banken och få dem att växa med ränta. På så sätt skapades förutsättningar för en framväxande industri och handel.

Motorn i allt detta var den franskfödde marskalk som Sveriges riksdag hade valt till tronföljare. Han förstod vikten av att omge sig med duktiga medarbetare. Under Karl Johans ledning förstärktes statsapparaten och gjordes mer effektiv för att bättre tjäna landets innevånare.

Som ni säkert förstår känner jag mig, som Karl XIV Johans sonsons sonsons sonson stolt över vad han och svenska folket åstadkom under denna tidsperiod.

Samma stolthet kan vi alla känna när vi nu gemensamt ser tillbaka på denna tid i början av 1800-talet. Det blev en vändpunkt i landets utveckling. Våra förfäder lade grunden till det moderna Sverige som vi idag har förmånen att leva i.

Vi är dem alla - med kung Karl XIV Johan i spetsen - ett stort tack skyldiga för vad de gjorde för oss, dagens svenskar.

Jag ser fram emot dagens föredrag och hoppas att seminariet på ett intressant sätt skall belysa det arbete som Karl XIV Johan och hans svenska landsmän utförde under denna omvälvande tid i vår historia.