Mina damer och herrar,

Att sammanfatta vårt lands historia under de senaste 200 åren är inte helt lätt i ett middagstal.

Men när nu Hushållningssällskapet i Kalmar-Kronoberg-Blekinge jubilerar 200 år kan vi göra några reflektioner. Vi kan konstatera att vårt land såg väldigt annorlunda ut för 200 år sedan.

Vad hände i vårt land i början av förrförra århundradet?

Freden med Ryssland, 1809, var en hård fred för vårt land. Det svenska riket delades i två delar, och det som blev kvar av Sverige var till ytan bara två tredjedelar av det gamla Sverige. Den chock det blev för svenskarna har vi svårt att förstå idag. Landet var fattigt, tungt skuldsatt efter alla krig och människor led svårt under stor misär.

Befolkningen var nästan helt bosatt på landsbygden och livnärde sig genom självhushållningen. När väderleken inte var gynnsam för odling och djurhållning ledde det till hungersnöd.

1810 skulle riksdagen samlas i Örebro för att välja ny tronföljare i landet. Valet föll på min franske anfader Jean Baptiste Bernadotte, Karl XIV Johan. Efter att han kommit till Sverige började han helhjärtat ägna sig åt att bygga upp vårt land.

Karl Johan var en duktig ekonom. Han skapade ett fungerande bankväsende och sanerade Sveriges dåliga finanser. Trots att 80 % av befolkningen arbetade i lantbruket var Sverige tvunget att importera mat för att hålla hungern borta. Nu gjordes stora ansträngningar för att effektivisera lantbruket.

Vid ungefär samma tidpunkt, 1811, bildades Hushållningssällskapet här i Kalmar län. Anledningen var att stärka landets ekonomi och självhushållning genom att förmedla naturvetenskap och nya tekniska rön till lantbrukare.

När så bankväsendet samtidigt byggdes upp kunde handeln, den framväxande industrin och inte minst jordbruket låna pengar för sina investeringar. Sverige kunde på 10 år gå från att vara tvunget att importera mat för dyra pengar till att exportera mat.

Era utmaningar inom Hushållningssällskapet idag är snarlika den tidens utmaningar. Prognoser tyder på att världens befolkning kommer att växa från dagens 6 miljarder till 9 miljarder under de kommande 40 åren.

Att mätta en ökad befolkning, med både mat och livskvalitet, kräver stor planering och samordning. Vi tär hårt på vår miljö när allt fler människor ska samsas på allt mindre yta.

Då har Hushållningssällskapet en fortsatt viktig roll att vårda och utveckla landsbygden. Ni verkar för en god livsmedels- och foderproduktion med bra miljövillkor. Sällskapet utvecklar och förmedlar kunskap till lantbrukare och andra företagare på landsbygden, främst genom att stimulera till en ökad och rationell livsmedelsproduktion. Ert arbete är viktigt och ni har en värdefull uppgift — inte minst för kommande generationer.

Med dessa ord vill jag önska Hushållningssällskapet fortsatt välgång och lycka till.