H.M. Drottningens tal vid World Child & Youth Forum

Kungl. Slottet, Stockholm

(Det talade ordet gäller)

Förra året firades 20-årsjubileet av Barnkonventionen. Sverige var ett av de första länderna, som valde att ratificera denna. Med ett fåtal undantag har alla länder gjort så.

Det är glädjande att vi har förutvarande Statsministern Ingvar Carlsson, som då hade en mycket aktiv roll, här idag. Likaså gläder vi oss åt att Statsrådet Maria Larsson, som nu är ansvarig i regeringen för barnens rättigheter, inom kort ska berätta om hur hon ser på betydelsen av barnkonventionen idag.

Eftersom barnkonventionen inte efterlevs i alla bemärkelser tog jag i samband med 20-årsjubileet initiativet till att involvera följande barnorganisationer — Barnombudsmannen, BRIS, ECPAT, Rädda Barnen, Plan Sverige, SOS-Barnbyar, UNICEF Sverige och World Childhood Foundation - i ett samarbete för att ytterligare föra ut innehållet i konventionen i vårt land.

Vi ordnade inspirationsdagar för lärare och elever på fyra orter, vi sände ut Barnombudsmannens pedagogiska material till Sveriges alla 5.600 grundskolor och det gavs ut en gratisbok för barn av Pernilla Stahlfelt om barnkonventionen.

Inför jubileet bjöd jag dessutom alla Europas kungliga First Ladies och Fru Barroso in till ett seminarium på Stockholms Slott. De var också bjudna att delta i Regeringens EU-konferens om barnens rättigheter på Frösundavik och en Regeringens TV-sända musikföreställning med barn i Berwaldhallen.

20-årsjubileet firades på olika sätt i många länder under förra året. World Childhood Foundation i Tyskland firade också sitt 10-årsjubileum. För att uppmärksamma dessa båda jubileer bidrog Childhood till finansieringen av ett samarbetsprojekt med Deutscher Kinderschutzbund i Essen, det vill säga en tysk barnrättsorganisation. Jag blev mycket inspirerad av detta sätt att sprida kunskap om barnkonventionen och vill gärna berätta om detta.

Under ett halvår undervisades skolbarnen i Essen i barnkonventionens artiklar och som avslutning hade man inbjudit skolbarn och lokalpolitiker till plenisalen i Essens rådhus. 10 lag om två barn och en politiker i varje lag skulle delta i en frågesport. En mycket känd, humoristisk och pedagogisk moderator ställde frågor om barnkonventionen och med tekniska hjälpmedel kunde övriga inbjudna skolbarn, lärare, gäster och press följa de olika lagen. Lagen fick 25 frågor med respektive tre till fyra alternativa svar att ta ställning till. När varje fråga besvarats och svar registrerats gavs det rätta svaret och en förklaring. Efter genomförandet var det prisutdelning. Det glädjande var resultatet. Det visade sig att barnen hade sina rättigheter klarare för sig än politikerna!

Som ett exempel på frågor kan nämnas: Får föräldrar läsa sina barns brev?
Följande fyra svarsalternativ gavs:
1) Ja - de har ansvaret för barnen
2) Nej - barn får heller inte läsa sina föräldrars brev
3) Ja - när brevet kommer från en släkting
4) Endast när föräldrar misstänker att fara föreligger

Är det någon av er som kan det rätta svaret?
Rätt svar är: att föräldrar endast får läsa sina barns brev om de misstänker att fara föreligger — enligt artikel 16.

Vi vet att det är vår barndom som präglar vårt vuxenliv. Ju fler barn och unga, som får växa upp i miljöer, där de känner stöd i såväl med- som motgångar, desto större är chansen att de inte hamnar i ett destruktivt utanförskap, som ibland leder till ohälsa, missbruk och kriminalitet.

Jag önskar innerligt att varje barn skall känna sitt värde. Det finns barn som inte gör det och som inte orkar tycka om sig själva. För dessa barn är det ännu viktigare att vi vuxna stannar upp, ser dem, och visar att det finns en hoppfull framtid även för dem.

Barnkonventionen är en ständig utmaning, men samtidigt ett viktigt rättesnöre för oss alla att hämta idéer och näring ur. Även om vi som vuxna inte är föräldrar eller arbetar direkt med barn och unga, så kan vi trots allt spela en viktig roll för barn och unga, som vi möter i olika sammanhang. Om alla vuxna beslöt sig för att se varje barn de möter, visa intresse för deras tankar och känslor och ta deras engagemang för vår gemensamma framtid på allvar, så skulle fler barn utveckla en god självkänsla och våra vuxna liv skulle dessutom berikas med nya viktiga dimensioner och perspektiv. Det är en dialog mellan generationerna som behövs och det är den vi vill verka för här på Slottet idag.

Vår förhoppning är, att ni alla som kommit hit idag, ska inspireras och inspirera tillsammans med oss. Att ni ska bära med er en stor och varm känsla av att det går att spela roll för barn och unga, och att ni bär med er en ökad insikt om att det är klokt och viktigt att lyssna, att föra en löpande dialog med barn och unga. Hela tiden och överallt.

Jag hoppas att dagens program ska bidra till att öppna våra sinnen för all den klokskap och det engagemang för barnets rätt till goda uppväxtvillkor, som kommer att prägla denna första dag av World Child & Youth Forum.