H.M. Konungens tal vid Presidentens galamiddag på slottet i Helsingfors

Min farfars bror prins Wilhelm skriver i sin bok "Episoder" om det statsbesök som hans far, Konung Gustaf V gjorde i Finland 1925 och han beskriver just den generositet som då visades honom. 123 år hade då gått sedan en svensk monark varit i Finland. Därefter har vi under hela 1900-talet haft ett mycket viktigt besöksutbyte med varandra, även i svåra tider. Min egen far Prins Gustaf Adolf, kom exempelvis hit två gånger under kriget. Båda gångerna gick hans resa till högkvarteret i St. Michel för möten med marskalk Mannerheim, som vid ett av dessa tillfällen förärades storkorset av Svärdsorden.

För min egen del har jag avlagt tre statsbesök i Finland och jag är nu inne på fjärde resan. Det första, år 1974, hos President Kekkonen, var naturligtvis särskilt minnesvärt för mig. Jag hade tidigare tagits emot på mitt allra första statsbesök, som nybliven monark av min gudfar, Kung Olav i Norge. Han och President Kekkonen utgjorde på den tiden två starka och stolta landsfäder i norra Europa, som väldigt många såg upp till.

Det är naturligtvis ingen tillfällighet att jag avlagt fler statsbesök i Finland än i något annat land och inte heller att en nyvald president i Finland brukar göra sitt första statsbesök i Sverige. Våra historiska, kulturella och ekonomiska band är starka och våra förbindelser i både modern och historisk tid naturliga och självklara. Drottningen och jag har genom åtskilliga kontakter - både privata och officiella - lärt känna Finland och finländarna. Nu är även våra barn, särskilt Kronprinsessan, på god väg att fördjupa sina kunskaper om och relationer till broderlandet i öster.

I Sverige präglades under kriget mottot "Finlands sak är vår". De varma känslorna gäller naturligtvis fortfarande. Men numera sker vårt samarbete i växande grad i multilaterala fora. Vid det senaste statsbesöket här 1996, var Finland och Sverige nyblivna medlemmar i EU. Sedan dess har våra länder aktivt deltagit i unionens arbete. Vi har även, genom våra respektive ordförandeskap, fått tillfälle att leda dess arbete. Finland och Sverige har också aktivt medverkat till det historiska beslutet att öppna dörren till EU för ett stort antal länder i Öst- och Centraleuropa. Särskilt viktigt är det naturligtvis för oss att denna utvidgning av unionen omfattar våra grannar vid Östersjön. Att Estland, Lettland, Litauen och Polen snart är del i det allt tätare EU-samarbetet kommer att ytterligare stärka vår gemensamma säkerhet i Östersjöregionen.

Finland och Sverige har samarbetat kring många viktiga frågor i EU. President, som utrikesminister tog Ni tillsammans med Er svenska kollega initiativet att engagera unionen i civil och militär krishantering. Nu förestår en viktig regeringskonferens om ny grundlag för EU, som öppnar ytterligare möjligheter för samarbete.

Förra året deltog jag i det välarrangerade 50-års jubileet av Nordiska Rådet här i Helsingfors. Det viktiga nordiska samarbetet i EU skulle kunna stärkas av att i ökad utsträckning involvera de baltiska länderna. Ett steg har redan tagits när Sverige vid nordiska statsministermötet i juni föreslagit att de baltiska länderna skall bli medlemmar av Nordiska Investeringsbanken.

Vid mitt förra statsbesök talade vi om betydelsen av att intensifiera Östersjösamarbetet på en rad områden. Detta har gjorts, vilket bland annat redovisades vid ett intressant seminarium i Stockholm i förra veckan, där även Ni, President, deltog. Men Östersjöns känsliga miljö är idag utsatt för nya och större hot än tidigare. Finland och Sverige har nu fått det ansvarsfulla uppdraget av andra östersjöstater att utarbeta ett förslag till att ge Östersjön status av s.k. särskilt innanhav. Då skulle möjligheterna att skydda Östersjön från framtida miljökatastrofer öka väsentligt. De senaste somrarnas algblomning i Östersjön vittnar också om behovet av snara åtgärder för att skydda vårt känsliga och unika hav.

Det finns också andra områden som behöver ökade insatser. Finland och Sverige har tillsammans med USA tagit initiativ mot den avskyvärda handeln med minderåriga i Östersjöregionen. Drottningen följde med intresse resultaten av en framgångsrik konferens i detta ämne som ägde rum i juni i Er närvaro, President, i Helsingfors.

Den omfattande industriella och finansiella integrationen och den växande turismen mellan våra länder skapar en viktig plattform för våra länders deltagande i en alltmer globaliserad ekonomi. Vi kan glädja oss åt att de senaste årens stora företagsfusioner varit mycket framgångsrika.

Det är också intressant att framstående finländska och svenska industriledare, industridesigners, och akademiska företrädare beslutat bilda en gemensam industri-design-akademi. Vi ser fram emot att få delta i det första mötet på torsdag.

Bland de många band som knyter samman våra länder intar språken en unik position. På svensk sida har vi mycket uppskattat att Ni, President, och andra ledande finländska politiker markerat vikten av att bevara svenska språkets ställning i Finland.

På samma sätt är det viktigt att stödja det finska språket i Sverige. Idag finns i vårt land närmare 450.000 personer som har minst en förälder, som är född i Finland. Finska språkets ställning har stärkts i Sverige sedan det för några år sedan fick officiell status som minoritetsspråk. I år invigdes ett nytt och betydelsefullt centrum för utbildning i och studier av finska språket i Eskilstuna. Detta finska centrum ligger väl till med tanke på att det i Mälardalsregionen finns ca 100.000 människor av finskt ursprung. Det är av stort värde att våra relationer är så djupa och förtroliga att vi öppet kan föra en dialog om både svenska språkets ställning i Finland och villkoren för det finska språket i Sverige.

Dagens ekonomiska, industriella och sociala utveckling i Finland följs med intresse i Sverige av politiker, näringslivet, den akademiska världen och media. Detta innebär att vi svenskar har tillgång till stor kunskap om vad som händer och sker i det finländska samhället. Dagspolitiken, företagsvärlden, teaterscenerna, idrottsarenorna, designutvecklingen, litteraturen och allt annat som rör sig bjuder på spännande nytänkande.

Men tidigare idag på Sandudd, tänkte jag på hur viktigt det är att inte glömma de stora insatser som ni finländare gjort även i det förgångna.

Jag tänkte framförallt på de finska soldaternas och officerarnas tapperhet vid de avgörande striderna på Karelska näset sommaren 1944. Det finns anledning att åter uttrycka tacksamhet och ödmjukhet inför denna heroiska insats.

President,

Jag vill tacka Er och alla i Er närhet för det stora intresse Ni ägnar förbindelserna mellan våra länder. Det betyder mycket för såväl Sverige som Finland, nu och för framtiden.

Å Drottningens, Kronprinsessans, mina och alla andra gästers vägnar tackar jag också för den stora gästfrihet som visats oss här ikväll i Ert vackra Slott.

Jag föreslår att vi nu för Republikens President och Doktor Arajärvi, för Finland och dess folk samt för samarbetet och vänskapen mellan våra länder höjer en gemensam skål.