Drottningen och jag gläder oss över att idag ha blivit så varmt och hjärtligt mottagna här i Bukarest på vår första dag av detta statsbesök.

Besöket äger rum i skuggan av kriget i Irak - och våra tankar går idag särskilt till den drabbade civilbefolkningen som alltid är värst utsatt i krig. Samtidigt tror jag det är viktigt att låta det fredliga utbytet mellan stater och folk fortgå och således även detta besök i Rumänen.

Vi ser mycket fram emot att få se mera av detta intressanta och framåtsträvande land. Särskilt spännande blir det att få besöka de norra delarna med både unika kulturskatter och aktiv småindustri.

Det första kungliga besök i Rumänien, i modern tid, gjordes av min farfars farfar, Konung Oscar II. Året var 1885. Men ser man ännu längre tillbaka, red den svenske kungen Karl XII redan 1714 genom nuvarande Rumänien, på sin strapatsrika färd norrut genom Europa, mot Sverige. Ingen annan utländsk monark torde ha sett mera av dessa områden än just han. Och det sägs till och med att Karl XII:s drabanter hjälpte till att bygga ett försvarstorn här i Bukarest.

Relationerna mellan folken runt Östersjön och folken vid Svarta Havet är av mycket gammalt datum. Svenska vikingar gjorde strandhugg vid den rumänska Svarta Havs-kusten, på väg mot Konstantinopel. De diplomatiska förbindelserna mellan Rumänien och Sverige är emellertid av ett något yngre datum. De upprättades i april 1898.

Sedan dess har våra båda länder utvecklats mycket. Den viktigaste förändringen i Rumänien inträffade i december 1989. Då gjordes modiga insatser av det rumänska folket där Ni, Herr President, var en viktig aktör. Detta ledde till stora förändringar som bland annat har fört våra två länder närmare varandra. Rumäniens ansträngningar att bli medlemmar av Europeiska Unionen bidrar till en ökad kunskap i Sverige och övriga Europa om landet och grunden läggs dessutom till en gemensam framtid inom unionens ramar.

Rumäniens förhandlingar om medlemskap pågår och har nått viktiga framsteg. Under det svenska ordförandeskapet var en av huvudfrågorna utvidgningen. Vi ser således fram emot att i framtiden samarbeta med Rumänien inte enbart bilateralt utan även inom EU.

Ett utvidgat Europa berikar och förskönar vår kontinent. Rumänien har ovärderliga rikedomar i sin vackra natur men också i sin mångkulturella och handlingskraftiga befolkning. Här finns en stor variation av kulturella och etniska inslag, som Drottningen och jag läst om med intresse och därför ser fram emot att få lära mera om under de dagar vi gästar Rumänien.

Vi kommer gemensamt och var och en på sitt håll att få en inblick i ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska frågor. I det samarbete, som bedrivs på många olika områden mellan rumänska och utländska organisationer, står den enskilda människan i centrum. Genom hängivet arbete och stora uppoffringar hjälper vi varandra att komma framåt. Detta är en del av den europeiska traditionen och kännetecknar även vår tids medmänsklighet över alla gränser.

De långa och tunga åren i Rumänien förhindrade många sådana kontakter. Relationer var svåra att skapa mellan Rumänien och Sverige. Men det fanns tack och lov undantag.

Professor Alf Lombard från Lund bedrev djupgående forskning inom det språkvetenskapliga området och kom att bli aktad även i Rumänien. Spännande möten ägde rum mellan våra landsmän på olika idrottsarenor. Jag tänker bland annat på finalmatchen i Wimbledon år 1974 mellan Ilie Nastase och Björn Borg. Vi minns den unga rumänska gymnastikstjärnan Nadia Comaneci. Och, idag, vilken fotbollsintresserad svensk ungdom känner inte till den skicklige Hagi.

Inom kulturens vida sfär känner vi alla till den storartade Celibidache, som dirigerade sig in i många svenska hjärtan. Saulesco-kvartetten är ett annat exempel på framstående rumänska musikaliska prestationer.

Två rumänska författarinnor, som idag är bosatta i Sverige, Gabriela Melinescu och Hédi Fried, har också bidragit till kunskapsutbytet mellan våra länder.

I samband med detta statsbesök gästar en svensk näringslivsdelegation Rumänien. I denna ingår företrädare för några av Sveriges främsta företag. Seminarier och rundabordssamtal om handel, miljö, energi och IT äger rum under dessa dagar. Dessa ger framstående experter från rumänsk och svensk sida tillfälle till utbyte av värdefulla kunskaper. Tillsammans med Er, Herr President, ser jag fram emot att lyssna till avrapporteringen från dessa möten.

Drottningen kommer att deltaga vid ett möte om barnens rättigheter. Två svenska utställningar, som illustrerar bland annat vårt arbete med att implementera FN:s barnkonvention kommer att visas på Nationalmuseum här i Bukarest. Jag hoppas att de skall få många besökare, som i dem skall finna inspiration till egna insatser på detta viktiga område.

Det är min övertygelse att alla de kontakter som skapas i samband med detta statsbesök kommer att stimulera samarbetet mellan Rumänien och Sverige, inte minst inom de ekonomiska och industriella områdena, men också på det sociala och kulturella planet.

Därför vill jag nu att vi tillsammans, för den fortsatta vänskapen mellan våra länder, för Rumäniens folk och för Er, Herr President och Er familj, höjer glasen i en gemensam skål.

Skål och tack!