Sveriges första världsarv, Drottningholm, firar 20 år

I motiveringen till världsarvsutnämningen står det att "anläggningen Drottningholm - slottet, teatern, Kina slott och parken — är det bästa exemplet i Sverige på ett kungligt 1700-talsresidens representativt för all europeisk arkitektur från denna tid."

Till området räknas Drottningholms slott, Kina slott, Drottningholms slottsteater samt ett flertal andra byggnader omgivet av ett parkområde. Redan 1935 blev Drottningholm statligt byggnadsminne. Slotten är öppna för allmänheten dagligen från maj — september. Drottningholms slott går även att besöka resten av året.

Världsarvet Drottningholm är en levande miljö vilket bland annat manifesteras genom teaterns föreställningar. Det är samtidigt en levande kunglig miljö i vilken byggnaderna i stort används i det syfte som de byggdes för på 1600-talet och 1700-talet. Det är också bostad för den kungliga familjen.

Drottningholms slott skapades med starka referenser till italiensk och fransk 1600-talsarkitektur. Interiörerna speglar Sveriges ambition som en av Europas stormakter under 1600-talet, både från ett kulturellt och politiskt perspektiv. Slottet har varit tillgängligt för allmänheten sedan kungens tillträde 1974.

Teatern är den enda 1700-talsteater i världen som fortfarande använder originalmaskineriet regelbundet.

Kina slott har bevarats intakt och symboliserar kontakten mellan Europa och Asien under 1700-talet. Tillsammans med Kantongatan, med kvarvarande manufaktur- byggnader och bostäder för hovets medlemmar, ger anläggningen med dess interiörer en omfattande bild av hovlivet i denna epok med inslag av exotiska influenser.

Trädgårdarna och parkerna skapades under olika epoker och visar både kontinuitet och förändring i stilideal under de senaste 400 åren. Den franska formella trädgården och den ideala landskapsparken har unikt bevarats sida vid sida. Malmen är ett angränsande boendeområde från 1700-talet för den kungliga uppvaktningen och hovtjänstemän såväl som ett område med kontorsbyggnader och tilldelades stadsprivilegier under sent 1700-tal. Byggnaderna används delvis fortfarande för dess ursprungliga syfte och fasaderna är ett viktigt inslag i den historiska inramningen.

Området, som är på 127 hektar, ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk.

För mer information, vänligen kontakta

Helena Chreisti, slottsuppsyningsman och ansvarig för världsarvet Drottningholm, tfn 073-648 66 52, helena.chreisti@royalcourt.se