Kungen uppvaktad av riksdag och regering
Den 22 april överlämnade riksdagens talman Andreas Norlén och statsminister Ulf Kristersson en officiell gåva inför 80-årsdagen.

Kungen tillsammans med talmannen och statsministern framför den nya mattan i Rikssalen. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna
Riksdagens och regeringens officiella gåva är en matta vävd i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Den nya mattan har placerats på podiet under tronstolen i Rikssalen på Kungl. Slottet. Gåvan tillfaller de kungliga samlingarna.

Detalj av mattan. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Kungen tillsammans med Drottningen och Kronprinsessan under ceremonin i Rikssalen. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna
Märta Måås-Fjetterström (1873–1941) var en svensk textilkonstnär vars mattor har funnits i de kungliga miljöerna i flera generationer.
.jpg)
Kungen höll ett tacktal i samband med ceremonin. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Under ceremonin höll Kungen ett tal där han bland annat sade:
Den vackra tronstolen, som var en gåva till drottning Kristina i mitten av 1600-talet, får nu vila på ett textilt mästerverk av högsta kvalitet. Svensk designhistoria och en inredningsmässig fullträff som alla besökare i Rikssalen får ta del av – nu och i framtiden.
H.M. Konungen
.jpg)
Talmannen gratulerade Kungen på riksdagens vägnar. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Talmannen och statsministern talade
Under ceremonin i Rikssalen överlämnade talmannen och statsministern officiellt gåvan till Kungen. De två höll även tal i vilka gratulationer framfördes till Kungen inför 80-årsdagen.
.jpg)
Statsministern framförde regeringens gratulationer inför Kungens 80-årsdag. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Väverskorna från fabriken i Båstad deltog i ceremonin. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna
Märta Måås-Fjetterström
Den nyvävda mattans mönster designades av Märta Måås-Fjetterström 1934 och heter ”Vita spetsporten”.
Mattor i mönstret ”Vita spetsporten” har under åren utförts i flera varianter och uppskattades av bland andra kung Gustaf VI Adolf som hade en variant på Sofiero slott, och en variant gav den gamle kungen i gåva till drottning Elizabeth II av Storbritannien i samband med det brittiska statsbesöket i Sverige 1956.
Mattan som Kungen fick i gåva inför sin 80-årsdag är:
- vävd i halvflossa, även kallad reliefflossa, av ryaull från svenska får.
- 457 centimeter bred.
- 603 centimeter lång.
- väger 108 kilo.

Fyra konstväverskor vid Märta Måås-Fjetterström verkstad i Båstad har vävt mattan. Foto: Anette Nilsson/Märta Måås-Fjetterström
Märta Måås-Fjetterström vid sitt arbetsbord i verkstaden i Båstad. Foto: Märta Måås-Fjetterström AB/Kungligaslotten.se

Den 550 cm breda vävstolen som ursprungligen byggdes för att väva en ridå till FN huset i New York 1950-52 användes för att väva den stora mattan till Rikssalen. Foto: Anette Nilsson/Märta Måås-Fjetterström AB

Märta Måås-Fjetterströms originalskiss på mönstret ”Vita spetsporten”.

Reliefflossan knyts omkring två varptrådar kring en stållinjal, knut för knut med en oliksidig knut som lämpar sig väl för att bilda det upphöjda reliefmönstret. Bottenväven som är slätvävd och nedsänkt är lite mörkare än den gräddvita flossan och gör att mönsterformerna som Märta Måås-Fjetterström en gång målade i akvarell framträder väl. Knutarnas består av ett tjockt flossagarn, specialspunnet av Wålsteds Ullspinneri i Dala-Floda. Garnet innehåller silverskimrande vit ryaull från svenska får samt även en del ull från fårrasen Leicester. Ryaullen har en relativt hög fibergrovlek, ullfibern börjar med en tät krusighet in mot fårets kropp och övergår i en mycket lång glansig lock. Garnet får stor slitstyrka och hög glans som passar väl för en flossamatta. Foto: Anette Nilsson/Märta Måås-Fjetterström AB
Gustav VI Adolf på besök hos Märta Måås-Fjetterströms väveri i Båstad 1970. Foto Hans Karlsson/Kungligaslotten.se
Tronen
I Rikssalen på Kungl. Slottet står drottning Kristinas silvertron.

Silvertronen placerad på den nya mattan i Rikssalen på Kungl. Slottet. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna
Silvertronen var en gåva till drottning Kristina från greve Magnus Gabriel De la Gardie inför kröningen 1650. Arbetet utfördes av guldsmeden Abraham Drentwett i Augsburg av drivna och gjutna delar i silver och monterades på en stomme av trä. De två kvinnofigurerna på ömse sidor av riksvapnet föreställer Justitia (rättvisan) med svärd och vågskål samt Prudentia (sanningen) med sin spegel. Mellan dem håller två flygande amoriner en krönt lagerkrans, som från början omgav drottningens namnchiffer.
Vid Adolf Fredriks tronbestigning 1751 placerades i stället lilla riksvapnet inom kransen. Det nuvarande silvertyget med dess kronor, spetsar och tofsar härrör likaså från 1700-talet.

Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna