24 maj 2016

Royal Colloquium – dag 2

Tisdagen den 24 maj fortsatte Royal Colloquium på Rosersbergs slott.

Deltagare vid Royal Colloquium 2016.

Deltagare vid Royal Colloquium 2016. Foto: Kungahuset.se

Managing Arctic change

Terry Chapins ämne var hur vi behöver hitta nya sätt att arbeta vad gäller den förändring som Arktis genomgår. Även om en lösning måste vara världsomfattande så är det svårt att hitta konsensus globalt. Till exempel kan det vara lättare att få länder som har gemensamma intressen att samarbeta. Det gäller även att hitta nationella lösningar och ta tillvara på lokalt engagemang.

Global crises – Dealing with complexity in socio-ecological systems

Carl Folke började sin föredragning med sätta in vår existens och planet i relation till den enorma världsrymden. Vi är en liten existens av liv och måste förhålla oss till vår planet och se människan och naturen som en helhet. Det innebär bland annat att vi måste vara redo för förändringar och ha kapacitet att leva med förändring. Därför behövs en forskning som hjälper oss vidare, som kan generera kunskap om ett gott liv för så många som möjligt på jorden.

Nassim Taleb avrundade förmiddagen med att förevisa en universell struktur som kan hjälpa oss att mäta risker. Taleb är känd för sina teorier om osäkerhet och oväntade händelser, och hur individer och organisationer bör förhålla sig till dessa. År 2008 förutsade han att det amerikanska låneföretaget Fannie Mae skulle komma att kollapsa på grund av sin illa balanserade portfölj.

Nassim Taleb avrundade förmiddagen med att förevisa en universell struktur som kan hjälpa oss att mäta risker. Taleb är känd för sina teorier om osäkerhet och oväntade händelser, och hur individer och organisationer bör förhålla sig till dessa. År 2008 förutsade han att det amerikanska låneföretaget Fannie Mae skulle komma att kollapsa på grund av sin illa balanserade portfölj. Foto: Kungahuset.se

Efter lunchen tog konferensen vid och det övergripande ämnet för tredje sessionen var Technology and Innovation.

Technology as a driver for environmental change

Mathias Uhlén inledde med att ta upp exempel på utveckling som de senaste trettio åren påverkat oss alla, som internet och mobiltelefonen. Därefter nämnde han vad han tror att vi kommer att se om 30 år: utveckling av artificiell intelligens, individuellt anpassade mediciner och inte minst en förändring inom energiområdet. Han menade att vi kommer se tillbaka på eran då vi var beroende av fossila bränslen som en galen period. Framöver kommer vi att se en utveckling av solenergi och inte minst biobränsle och vi måste se till att dessa alternativ blir så billiga att det fossila inte kan konkurrera.

Forestry a key to sustainable development

Carina Håkansson talade om skogsindustrin som den bransch som har de bästa förutsättningarna att bidra till hållbar tillväxt och grunden är den förnybara skogsråvaran. Allt som idag produceras med hjälp av oljan kan göras med trä. Fortfarande är skogsindustrins huvudproduktion traditionella produkter som papper och hus, men varor som textil och biobränsle utvecklas. Skogsindustrin har materialet och infrastrukturen för att bidra till en hållbar utveckling, men det kräver också samarbeten mellan olika branscher.

Åke Iverfeldt talade kring “Innovation research in an environmental context”.

Åke Iverfeldt talade kring “Innovation research in an environmental context”. Foto: Kungahuset.se

Intervju med Åke Iverfeldt

Åke Iverfeldt är vd för Mistra, Mistra är en stiftelse som investerar i miljöstrategisk forskning som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

Vad kommer du att beröra under din presentation?
– Jag kommer tala om innovation och forskning kring innovation. Det står tydligt i våra stadgar att vi ska använda oss av vetenskap av högsta internationella klass – de sitter här – samtidigt ska vi bidra till lösningar. Vi kan inte bara stödja nyfikenhetsforskning eller lösningsutveckling utan måste kombinera god vetenskap med riktiga lösningar. Det är vad innovation innebär. Uppfinning och innovation är inte samma sak. Vid innovation då har man implementerat sin uppfinning.

Vilka förväntningar har du på Royal Colloquium?
– Det är spännande att se så här oortodoxa grupper mötas med olika kompetenser och förutsättningar, discipliner och erfarenheter från det riktiga livet. Ibland kan det komma något guldkorn, då man kommer överens om att så här är det eller att här saknas det forskning. Jag letar efter luckor som vi skulle kunna använda oss av i kommande utlysningar på Mistra.

Chris Rapley och Carina Håkansson.

Chris Rapley och Carina Håkansson. Foto: Kungahuset.se

Efter en kort paus avslutades eftermiddagen med session IV: Major Trends

Decarbonising humanity– The quintessential challenge in a globalized and fragmented world

Chris Rapley lyfte bland annat det viktiga med att världens ledare kom till en överenskommelse i Paris. Det skickar en signal till alla att klimatet är en avgörande fråga och det är psykologisk viktigt för de utmaningar vi står inför. Andra avgörande punkter är att ha bra forskning, och att forskare kan berätta om sina resultat, att ha en dialog med folk som i sin tur kan sprida kunskaper vidare i samhället.

Cecilia Åsberg under diskussionerna efter sin föredragning av ”Culture and nature – A cross-disciplinary collaboration”.

Cecilia Åsberg under diskussionerna efter sin föredragning av ”Culture and nature – A cross-disciplinary collaboration”. Foto: Kungahuset.se

Intervju med Cecilia Åsberg

Cecilia Åsberg är professor, forskare och forskningsledare, lärare och handledare vid Tema Genus, vid den tvärvetenskapliga TEMA institutionen, Linköpings universitet. Hon är även programchef för det humaniora initiativet, The Seed Box: An Environmental Humanities Collaboratory.

Vad kommer du att tala om?
– Om environmental humanities, som har en lång tradition inom miljöhistoria men som nu genomgår en förändring och blir mer en form av "more than human humanities" där man tar in fler aspekter – som till exempel djur och människor och relationer till ekologi, miljö och naturen i stort.

Det är viktigt att vi utvecklar kulturella relationer, nya ord och sätt att agera så att vi faktiskt förstår att vi inte är separerade från naturen utan att vi är en del av den och att naturen är en del av oss. Pollenallergin är ett pedagogiskt vardagsexempel på det.

Forskare inom humaniora är inte så vana att bredda sina fält och tänka kring exempelvis biologi och kroppslighet. Man ska inte glömma bort att det är en ganska sentida uppfinning att splittra humaniora och naturvetenskap. Det är viktigt att man inte bara är reaktiv inom humaniora utan att vi får ett mer visionärt förhållningssätt och vågar samarbeta med naturvetare och konstnärer – för vi är helt enkelt smartare tillsammans.

Building peace or sliding towards war? Reflections on the unthinkable

Wilhelm Agrell avrundade dagen med en reflektion över att om det här varit på 50- eller 60-talet hade det stora ämnet varit kärnvapen, men att det ämnet knappt omnämnts under de här dagarna. Under en lång period från 1990-talet har stora väpnade konflikter minskat, liksom krigsrelaterade dödsfall och militära kostnader. Men nu har siffrorna ökat på alla områden. Wilhelm Agrell har lyft frågan vad som definierar ett världskrig och hur det förhåller sig till kriget i Syrien och terrorgruppen Islamiska staten.

Skriv ut sidan