Kungaparet vid Kungliga patriotiska sällskapets 250-årsjubileum

Lördagen den 23 april närvarade Kungaparet vid Kungliga patriotiska sällskapets årsmöte samt 250-årsjubileum.

Kungaparet välkomnas av Kungliga patriotiska sällskapets ordförande Johan Nordenfalk.

Kungaparet välkomnas av Kungliga patriotiska sällskapets ordförande Johan Nordenfalk. Foto: Patrik C Österberg/Stella Pictures

Kvällen inleddes med ett välkomsttal av Kungliga patriotiska sällskapets ordförande Johan Nordenfalk. Innan årsmötet tog vid presenterades en historisk tillbakablick.

Kvällen avrundades med en jubileumsmiddag där Kungen höll tal och sa:

Jag tror att vi alla kan lära oss mycket av kvällens jubilar. Och jag tänker framför allt på tre saker.

För det första: Att känna sin historia. Kunskap om Sveriges historia och kulturarv är inte bara en fråga om allmänbildning. Det är nödvändigt för att förstå vår samtid. Och att göra den kunskapen tillgänglig för fler, som sällskapet gör med sitt forskningsstöd – det är en viktig insats för vårt lands framtid.

För det andra: Att dela med sig. Genom åren har sällskapet lämnat betydande ekonomiskt stöd till olika sociala ändamål. Det har kommit många människor till glädje. Inte minst alla de barn och unga som härigenom fått möjlighet att komma ut på roliga och meningsfulla aktiviteter.

Det tredje, som vi kan lära oss av kvällens jubilar, är att inte stanna upp, utan att fortsätta utvecklas och följa med sin tid.

H.M. Konungen

Om Kungl. Patriotiska Sällskapet

Kungl. Patriotiska Sällskapet stiftades 1766 i syfte att utveckla svenskt näringsliv, dvs jordbruket. År 1772 blev Sällskapet kungligt då Gustav III skrev under stadfästelsebrevet. Sällskapet blev en samlingspunkt för ledande personer inom statsförvaltning, vetenskap och näringsliv, och inom dess kretsar diskuterades nya rön och projekt som skulle kunna stärka landets ekonomi.

Sällskapet gav från 1766 månatligen ut Hushållningsjournalen i syfte att till en större allmänhet sprida kunskap om bl.a. nya rön. År 1813 skapade Karl XIV Johan Lantbruksakademien med i princip samma ledamöter, varvid bidrag och medaljer var det som blev kvar i Sällskapet.

Begreppet ”patriot” stod vid den tiden för en person som arbetade för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning. Syftet är detsamma idag. Då verkade man genom att dela ut direkta ersättningar och genom att ge ut skrifter om historia, jordbruk och näringsliv.

Idag omfattar stödet bidrag till forskning och tryckning av publikationer som kan främja näringar i allmänhet och Sveriges konkurrenskraft i synnerhet. Understödsfonden, som bildades i mitten av 1950-talet ger ekonomiskt bidrag till projekt som rör näringarna, inom forskning och utbildning.

Läs mer om Kungl. Patriotiska Sällskapet

Till toppen