Kungaparet vid Sibelius/Nielsen-festival

Tisdagen den 21 april var Kungaparet tillsammans med Drottning Margrethe samt Finlands president Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio vid Sibelius/Nielsen-festivalen på Stockholms Konserthus.

Finlands president Sauli Niinistö, fru Jenni Haukio, Drottningen, Drottning Margrethe och Kungen vid Sibelius/Nielsen-festivalen.

Finlands president Sauli Niinistö, fru Jenni Haukio, Drottningen, Drottning Margrethe och Kungen vid Sibelius/Nielsen-festivalen. Foto: Claudio Bresciani/TT

I år fyller två av musikens mästare 150 år; den finländske tonsättaren Jean Sibelius och den danske tonsättaren Carl Nielsen. Stockholms Konserthus anordnar en tolv dagar lång festival för att fira de båda jubilarerna.

Under tisdagskvällens konsert möttes Sibelius och Nielsen i två centrala symfonier från respektive tonsättares verklista.

Kungliga Filharmonikerna och chefdirigent Sakari Oramo framförde inledningsvis Sibelius Symfoni nr 4 a-moll. Andra konsertdelen bestod av Nielsens Symfoni nr 4 ”Det uudslukkelige".

Sibelius/Nielsen-festival på Stockholms Konserthus

Kungliga Filharmonikerna med chefdirigent Sakari Oramo samt nio gästande orkestrar från Sverige, Finland och Danmark bjöd in till en festival på Stockholms Konserthus för att fira de bägge jubilarerna. Det bjöds dagliga konserter, föreläsningar och utställningar kring båda tonsättarna. Festivalen pågick 14–26 april.

Jean Sibelius och Carl Nielsen.

Jean Sibelius och Carl Nielsen. Foto: Stockholms Konserthus

Jean Sibelius (1865–1957)
Sibelius mest kända verk anses vara tondikten Finlandia, Karelia-sviten och Valse triste, samtliga för orkester. Han komponerade sju symfonier och andra orkesterverk (bland annat en violinkonsert) och räknas i kraft av dessa som en av Nordens främsta tonsättare. Sibelius var också aktiv som dirigent av sina egna verk.

Jean Sibelius blev ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1906 och kommendör 1:a klass av kungliga Vasaorden 1923.

Carl Nielsen (1865–1931)
Nielsen brukar betraktas som Danmarks nationaltonsättare, på samma sätt som Grieg i Norge, Alfvén i Sverige och Sibelius i Finland. Carl Nielsen skrev två operor, sex symfonier samt annan orkester- och kammarmusik. Han tonsatte också en mängd dikter och psalmer och är flitigt representerad i danska psalm- och sångböcker.

Nielsens kanske mest kända stycke är Taagen letter (Dimman lättar), ett småstycke för flöjt och harpa ur musiken till den danske författaren Helge Rodes pjäs Moderen (1920).