Kungen besökte Varjisån, Trollforsen och Pajala
Måndagen den 1 september besökte Kungen Varjisån, Trollforsen och Pajala för att inviga Varjisån och Piteälvs ekoparker samt besöka ladlandskap i Pajala.
09:45 Kungen anländer till Vidsel militära flygplats där landshövding Sven-Erik Österberg hälsar välkommen till länet.
10:10 Vid Varjisån möts Kungen och landshövding Sven-Erik Österberg av Per-Olof Wedin, vd Sveaskog och Tommy Nilsson, chef Sveaskog Nord. Per-Olof Wedin håller ett välkomsttal och tar där upp att dagens invigning var tänkt att bli den sista av sammanlagt 36 stycken ekoparker runtom i Sverige – men efter den stora branden i Västmanland så planeras det nu för att göra det området till en ekopark också. Per-Olof Wedin avslutar med att berätta om hur artrikedomen bevaras genom satsningarna på ekoparker.
10:28 En exkursion i ekoparken inleds. Stefan Bleckert är naturvårdschef och berättar under promenaden bland annat om löven som förmultnas och blir grundnäring till fiskarna i ån, om myren som lagrar koldioxid och fungerar som reningsverk för vattnet.
Varjisåns ekopark är 11 000 hektar och utgörs av ört- och lövträdsrika strandskogarna och mossarna intill Varjisån och stora sammanhängande bergsområde med höga bergstoppar. De gamla bergsskogarna består av tall och gran. Varjisåns ekopark bär också spår från flera bränder, en från slutet av 1600-talet och en från början av 1800-talet.
Om ekoparker
Det finns idag 36 ekoparker Sverige med en yta som omfattar 175 000 hektar, vilket motsvarar 300 000 fotbollsplaner. Ekoparkerna finns på Sveaskogs mark. En ekopark är ett större sammanhängande skogslandskap mellan 1 000 och 18 000 hektar. Sveaskog är Sveriges största skogsägare och ägs av svenska staten.
Därefter berättar Peter Bergman, landskapsekolog från Sveaskog, om naturen vid Varjisån som är ett tydligt exempel för hur liv uppkom på jorden. För 3,8 miljarder år sedan uppstod liv på jorden. Det första livet startade i vattnet och mossan är länken mellan livet i vattnet och livet på jorden.
Syftet med ekoparkerna är att ge möjlighet till liv. Bland annat vill man skapa förutsättningar för hackspettarter. Det är en fågelart som ger en tydlig signal om ett fungerande ekosystem. Med hackspetten kommer mängder av andra arter.
12:22 Bussresa mot Trollforsen.
Om Trollforsen
Trollforsen är en del av Piteälven och Ekopark Piteälven. Trollforsen är en forsträcka där älven delar sig och bildar Trollholmen som är fyra kilometer lång och som mest 700 meter bred. Fallsträckan är 41 meter.
Piteälvens ekopark utmärker sig genom sina gamla skogar, det finns många tallar i ekoparken som är 400–500 år gamla. Det finns också flera kulturlämningar, från fornlämningar till rester från flottningsarbetet som pågick från 1800-talet ända in på 1980-talet.
12:57 Lunchen serveras vid ett tält vid Trollforsen. Lunchen är skapad av Eva Gunnare från Jokkmokk som är årets matlandethuvudstad,och är skapad på temat Vild smak av skog, älv och fjäll.
14:30 Invigningsceremonin för de två nya ekoparkerna inleds av komikerna Ronny Eriksson som är värd för ceremonin. Landshövding Sven-Erik Österberg berättar om naturen, skogen och skogsbruket i Norrbotten och därefter talar Monika Stridsman, generaldirektör för Skogsstyrelsen, om Skogsstyrelsens syn på ekoparkerna.
Kungen håller sitt invigningstal.
Det är en fantastisk förmån att en höstdag få åka upp hit till Norrland och dess vackra natur. […]
En ekopark är per definition ett stort skogsområde med höga naturvärden. Naturvården är givetvis prioriterad i en park och därmed skapas goda förutsättningar för hotade arter att överleva, samtidigt som naturområdet också ska vara tillgängligt för besökare.
H.M. Konungen
Efter invigningen reser Kungen vidare till Pajala.
16:15 I Pajala möts Kungen och landshövdingen av Kurt Wennberg, kommunalråd i Pajala kommun för vidare färd till Vasikkavuoma, norra Europas största slåttermyr. Ytan är cirka 250 hektar och ett gott exempel på det norrbottniska odlingslandskapet med sina många ängslador som bildar ett så kallat ladlandskap.
Om ängsladan
Ängsladan som byggnadstyp har rötter från medeltiden och omtalades av Carl von Linné på hans resa genom Norrbotten och Västerbotten på 1730-talet. För det norrbottniska jordbruket, som i hög grad byggde på boskapsskötsel, var tillgången på vinterfoder avgörande.
I ängsladorna sparades det hö som inte kunde tas hem efter slåttern. Under 1950 och 1960-talet började många av de gamla övergivna ladorna att rivas och 90 % av ladorna försvann. I dag pågår ett arbete för att bevara ladlandskapet och 1999 blev Vasikkavuoma naturreservat.
16:37 I Vasikkavuoma hälsas Kungen välkommen av kommunrådet Kurt Wennberg, länsantikvarie Kerstin Lundin-Segerlund berättar om ladorna som kulturarv, Valle Palo, verksamhetsansvarig för Vassikkavuoma Ekonomiska Förening som har 130 medlemmar, berättar om slåttermyrens historia och Magnus Wanhatalo berättar om sin lada och arbetet med att bevara den.
16:49 Ur Kungens tal:
Under vårt besök förra hösten fick vi bland annat ta del av de projekt som har påbörjats för att vårda och värna de speciella ladorna. Det norrländska landskapet skulle förlora sin särprägel om ingenting görs för bevarandet av ladorna. Det tycker jag vore mycket tråkigt.
Därför är jag mycket glad att vara här i Pajala, på denna stora slåttermyr, för att personligen kunna överlämna ett bidrag för värnandet av ängsladorna.
H.M. Konungen
Kvällens avslutas med en middag på landshövdingens residens i Luleå.