Norges grundlov av den 17 maj 1814 och Sverige i fred 200 år

Kungen öppnade seminariet och sa bland annat:

Grundloven och den långa freden hänger nära samman och är en viktig del i de nordiska folkens gemensamma historia. Loven har genom alla år symboliserat friheten och själv­ständigheten hos det norska folket och gäller än idag som Norges grundlag.

Våra båda länders gemensamma förfader Karl XIV Johan, en man med stor erfarenhet, framhöll ständigt fredens avgörande betydelse för ett lands välgång.

H.M. Konungen

Bo Stråth, professor i Nordens, Europas och världens historia vid Helsingfors universitet, höll sedan ett anförande under rubriken Två revolutioner som förändrade världen och tiden, den amerikanska oavhängighetsförklaringen 1776 och den franska revolutionen 1789.

Förutom den amerikanska och franska revolutionen framhöll han även den industriella revolutionens påverkan av samhället. Den utvecklingen innebar att nya former av rikedomar skapades. Parallellt med detta var också fattigdomen stor. Tiden jäste och tankar om en rättsstat och en välfärdsstat växte fram. Den nordiska politikens lycka och styrka var bland annat att man lyckades behålla fred och skapa en fungerande samhällsmodell. Norden blev på sikt impulsgivare vad gällde industriell produktion, välfärd och samhällsbyggande.

Dag Michalsen, professor vid Institutet för offentlig rätt vid Juridiska fakulteten, Oslo universitet, talade kring Den norska Grunnlovens betydelse 1814–2014. Grundloven etablerade Norge som stat, men också vad som skulle vara statens innehåll. Bland annat att folket skulle ha formell makt och att det skulle finnas en offentlighet. Staten var tvungen att öppna sig. Grundloven blev snart översatt till andra språk och utgjorde ett exempel på en modern radikal grundlag med folkstyre och begränsad kungamakt.

Under rubriken 200 år av fred mellan de nordiska folken talade Olof Sjöström, ordförande i Bernadotte Musei-Vänner. Det som präglade unionen var närheten mellan länderna. Under 1814 lades grunden till den fred som varat i 200 år och då grundläggs också det moderna Norge och Sverige. Under unionsåren ökade tillväxten i länderna, näringar effektiviserades och exportindustrin tog fart. En inbördes konkurrens sporrade till utveckling.

Järnvägen skapade jobb och rörlighet på arbetsmarknaden, även då arbetade många svenskar i Norge. Sverige har Norge att tacka för att utvecklingen mot demokrati gick snabbare än i många andra länder. Grundloven var en förebild för liberala krafter i Sverige och bland annat införde Norge allmän rösträtt tidigare än Sverige, både för män och för kvinnor. Unionstiden var inte alltid lycklig och inte heller upplösningen av den, men perioden resulterade i mycket gott för båda länderna.

Kronprins Haakon avslutade seminariet med att tala om de starka banden mellan Norge och Sverige och sa bland annat:

”Norge och Sverige står varandra mycket nära, och de historiska banden är otroligt starka. Idag har vi ett bra samarbete på alla områden – och vi strävar efter att utveckla dem ytterligare.”

Under kvällen hölls en konsert i Slottskyrkan. F.A. Reissigers Requiem for kong Carl Johan gavs för första gången i Stockholm. Det stora Oratoriekoret Caeciliaforeningen från Oslo, hundra sångare under ledning av sin dirigent Steffen Kammler, framförde detta historiska verk tillsammans med hovsångare Elin Rombo, hovsångare Ingrid Tobiasson, operasångarna Carl Unanader-Scharin och Nils Gustén. Medlemmar ur Kungl. Hovkapellet spelade.