Den växande staden – Kungen besökte Stockholms stad

Onsdagen den 2 april inledde Kungen ett besök i olika delar inom Stockholms stad för att ta del av hur staden hanterar den ökande befolkningen genom stadsplanering, miljöteknik och infrastruktur.

Kungen vid en av de byggarbetsplatser som finns i Norra Djurgårdsstaden.

Kungen vid en av de byggarbetsplatser som finns i Norra Djurgårdsstaden. Foto: Kungahuset.se

Redan 2024 beräknas Stockholms stad ha en miljon invånare och det ställer stora krav på staden.

Översikt över delar av Södermalm, Gamla stan, Kungliga Djurgården och nya Norra Djurgårdsstaden som växer fram längst bort till vänster i bilden.

Översikt över delar av Södermalm, Gamla stan, Kungliga Djurgården och nya Norra Djurgårdsstaden som växer fram längst bort till vänster i bilden. Foto: Kungahuset.se

10.00
Besöket inleddes på Informationskontor Innovation där Kungen hälsades välkommen av finansborgarrådet Sten Nordin som berättade att sedan år 2000 ökar Stockholms invånarantal och i februari 2014 gick Stockholm över 900 000 invånare. Fram till 2030 ska 140 000 nya bostäder byggas, lika många som Malmö har idag. Inflyttningen till Stockholm är stor, men det föds också många nya Stockholmare varje år – hälften av ökningen består av nyfödda.

Finansborgarrådet Sten Nordin berättar om Stockholms utveckling.

Finansborgarrådet Sten Nordin berättar om Stockholms utveckling. Foto: Kungahuset.se

Därefter tog chefen för exploateringskontoret, Krister Schultz, vid och berättade om byggandet av nya lägenheter. Målet är att dubblera antalet nya bostäder, från 4 000 lägenheter till 8 000 nya lägenheter varje år, både hyres- och bostadsrätter och studentbostäder.

Byggandet av nya lägenheter kräver också en utbyggnad av infrastrukturen, inte minst tunnelbanan som byggs ut både mot Haga-Solna och Nacka, är en viktig förutsättning för att kunna bygga i delvis nya områden som Hagastaden men även utöka bebyggelsen i områden som Älvsjö och Farsta.

Staffan Lorentz, projektchef, visar modellen över den nya Djurgårdsstaden.

Staffan Lorentz, projektchef, visar modellen över den nya Djurgårdsstaden. Foto: Kungahuset.se

11.00
Därefter besökte Kungen Norra Djurgårdsstaden som just nu växer fram på Kungl. Djurgården. I oktober 2012 skedde den första inflyttningen och just nu byggs det fler bostadshus i den nya stadsdelen.

Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden är en av norra Europas mest omfattande stads­utvecklings­områden, totalt planeras för 12 000 nya lägenheter och 35 000 nya arbetsplatser, en ny hamn och en ny spårväg. Utvecklingen sker till stora delar på områden som tidigare har använts för gasproduktion och andra industriverksamheter.

Stadsdelen har en miljöprofil och 2030 ska stadsdelen vara både klimatanpassad och fossilbränslefri. De första bostäderna började byggas i maj 2011, var inflyttningsklara i oktober 2012 och den nya Värtapiren öppnar för färjetrafik 2015. Först 2030 beräknas hela den nya stadsdelen vara komplett.

Kungen inne i en av de 140 studentlägenheter som just nu byggs i Norra Djurgårdsstaden.

Kungen inne i en av de 140 studentlägenheter som just nu byggs i Norra Djurgårdsstaden. Foto: Kungahuset.se

13.05
Efter lunchen som serverades i Kontorsvillan, Norra Djurgårdsstadens projektkontor, var det avfärd till Frihamnen och ombordstigning på M/S Delfin IV där Kungen möttes av Johan Castwall, chef för Stockholms hamnar. Medan båten färdades längs Frihamnen berättade Johan Castwall om Stockholms hamnar och den avveckling och utveckling som nu sker. Ökad kryssningstrafik och en hamn för hållbara transporter är det som utvecklas, det som avvecklas är hamnområden, som till exempel Loudden, som nu görs om till bostadsområden. Hållbar tillväxt är mottot för hamnutvecklingen.

13.30
M/S Delfin lade till vid Magasin 2, Stockholms hamns huvudkontor. Där berättade stadens miljödirektör Gunnar Söderholm om Stockholms stads miljöprogram. Stockholm ska bli helt koldioxidneutralt 2050, ett mål som har bred enighet i Stadshuset. Gunnar Söderholm berättar att det svåraste problemet att lösa är trafiken, en fossilbränsleoberoende fordonsflotta är målet. Bra miljöfordon, att öka de kollektiva resorna och införa restriktioner för biltrafiken är några vägar till målet.

Stockholm är redan på rätt väg, cyklingen ökar dramatiskt, alla bussar i innerstan är fossilfria och trängselskatten som infördes 2006 har minskat trafiken i Stockholm – trots att det nu bor 100 000 fler människor i staden. Trängselskatten ska nu höjas och införas även på Essingeleden. Alla nya intäkter från trängselskatten går till att bygga ut tunnelbanan.

14.40
Kungen anlände till Fortum där vd Anders Egelrud hälsade välkommen och presenterade planerna för värmekraftverkets framtid.

Vid Fortums presentation av det nya biokraftvärmeverket.

Vid Fortums presentation av det nya biokraftvärmeverket. Foto: Kungahuset.se

Det nya värmeverket kommer att ge koldioxidbesparingar på 650 000 ton varje år. 1985 använde Sverige 85 % fossila bränslen för uppvärmning, i dag är siffran 20 % och 2030 ska siffran vara 0 % i Stockholm. Det uppnås, förutom genom det nya värmeverket, genom integration av fjärrvärme, ta hand om spillvärme och produktionssamverkan med andra energibolag.

Det nya värmeverket växer fram.

Det nya värmeverket växer fram. Foto: Kungahuset.se

15.30
Kungen anlände till Norra länken som öppnar för trafik den 30 november.

Kungen nere i Norra länken.

Kungen nere i Norra länken. Foto: Kungahuset.se

Målet har varit att förbättra boendemiljön längs hårt trafikerade vägar och förbättra trafiksituationen. Bygget av Norra länken inleddes 2007 och har som mest sysselsatt 60 underentreprenörer med 1 200 anställda och är norra Europas största vägtunnelprojekt med totalt 13 kilometer vägtunnel. Norra länken är en förutsättning för att kunna bygga Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden fullt ut.

Den konstnärliga gestaltningen i vägtunneln är skapad av bland andra Ann-Margret Fyregård, Mathias Klum och Pål Svensson.