
Benins ambassadör Mrs Arlette Claudine Kpèdétin Dagnon Vignikin och introduktören, ambassadör Sven Hirdman, stannar till för fotografering i Lovisa Ulrikas matsal. Till höger står Jan-Eric Warren, vice ceremonimästare. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Motsvarigheter till ceremonistaten finns hos de flesta statschefer även om namnet kan vara olika. Beteckningen protokoll är vanligt förekommande.
Bland de olika arbetsuppgifterna ingår mottagande och placering av gäster vid måltider samt andra evenemang, hälsningsceremonier och presentationer.
De som är knutna till ceremonistaten är: överceremonimästaren, ceremonimästaren, vice ceremonimästaren, fyra kabinettskammarherrar och åtta kammarherrar. Ingen av dem tjänstgör på heltid utan inkallas vid behov.
Ceremonimästarens, vice ceremonimästarens, kabinettskammarherrarnas och kammarherrarnas yrkesbakgrund varierar från kultur, forskning och näringsliv till försvar och annan statlig tjänst. Tillsammans ska de ha en betydande personkännedom vilket kommer väl till pass vid omhändertagandet av gäster.
En specifikt utsedd kabinettskammarherre blir ansvarig för att den besökande statschefen hålls informerad om programmets alla detaljer.
I representationsvåningens första gemak hälsar en kabinettskammarherre, försedd med en ståtlig ämbetsstav, välkommen. Han leder sedan processionen vidare.
I nästa gemak är det ceremonimästaren eller vice ceremonimästaren som tar emot och i ytterligare nästa förste hovmarskalken, stabschefen och överceremonimästaren, innan ambassadören förs in till Kungens audiensrum för ett enskilt samtal.
Vid statsbesöken och de högtidliga audienserna bär ceremonistatens befattningshavare hovuniformer. Dessa hovuniformer fick sin utformning redan under första delen av 1800-talet.
De tre ceremonimästarna bär då också sina ämbetsstavar. Dessa stöts i golvet för att påkalla uppmärksamhet när ceremonielet så kräver.
Kammarherreuniformen är på ryggen försedd med en gyllene nyckel, en påminnelse om att kammarherrarna en gång i tiden hade tillträde till Kungens kammare.
