Huvud

Haga slott

Teckning av Haga slott utförd av Prinsessan Eugenia (dotter till Oskar I och Drottning Josefina).

Teckning av Haga slott utförd av Prinsessan Eugenia (dotter till Oskar I och Drottning Josefina).

Haga – parken huvudsaken


Historien kring Haga är annorlunda än för de övriga Kungliga lustslotten. På exempelvis Drottningholm byggdes ett slott som kom att omges av en vidsträckt slottspark.
På Haga var det tvärtom - här är parken det primära. Denna park försågs undan för undan med byggnader av skiftande karaktär.

Ruin efter Gustav III:s slottsbygge


Gustav III:s drömda slottsbyggnad slutfördes aldrig utan står idag som den så kallade ruinen där endast källarvåningen förverkligades.
 
Gustav III:s paviljong. Foto: Charles Hammarsten, IBL.

Gustav III:s paviljong. Foto: Charles Hammarsten, IBL.

Gustav III:s paviljong


Gustav III:s paviljong (ursprungligen Konungens paviljong) kan betraktas som Kungens privatbostad på Haga och skulle utgöra ett komplement till Gustav III:s drömda slottsbyggnad. Denna paviljong tillhör idag, både arkitektur – och interiörmässigt, en höjdpunkt i vår gustavianska konsthistoria.

Haga slott


Gustav III:s son och efterträdare, Gustav IV Adolf, kom som monark att flitigt använda Gustav III:s paviljong i Hagaparken.

För sin hustru, drottning Fredrika, och deras barn lät Gustav IV Adolf uppföra ytterligare en paviljong nära sin egen. Denna slottsbyggnad, som idag kallas för Haga slott, uppfördes mellan åren 1802–1805 efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell. Även här kan anas att Haga är annorlunda. Slottsbyggnaden uppfördes som ett hem på Haga för Drottningen och hennes barn och inte som ett representationsslott. Det är också kring Gustav IV Adolf och hans familj som vi för första gången kan ana ett familjeliv i modern bemärkelse.

Som en italiensk villa


Slottsbyggnaden är närmast att betrakta som en italiensk villa där familjelivet koncentrerats kring den centrala salongen. Byggnadens vita karaktär och mittdelens tempelaktiga utformning med tempelgavel och antikinspirerade kolonner understryker byggnadens italienska karaktär.

Haga slott och ätten Bernadotte


För den Bernadotteska ätten har Haga slott varit en flitigt använd och älskad bostad. Oskar I och hans familj vistades ofta på Haga och under några år beboddes slottet av Oskar I:s son, sångarprinsens Gustaf.
 
Sångarprinsens yngste bror August och hans hustru Theresia bebodde länge Haga och från denna tid under det sena 1800-talet finns de första interiörfotografierna från deras hem. Dessa bilder förmedlar i hög grad hemkänsla enligt de ideal som präglade 1800-talets slut.
Gröna salongen på Haga slott. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Gröna salongen på Haga slott. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Hagasessorna


1932 ingick Arvfursten Gustaf Adolf äktenskap med Prinsessan Sibylla av Sachsen Coburg und Gotha och Haga slott iordningställdes som deras gemensamma hem. Slottsbyggnaden kom att genomgå en förvandling som gjorde att interiörerna mer präglades av tiden funkisstil än av ett historiskt arv från det tidiga 1800-talet.
Prinsessan Sibylla med barn på Haga slott 1949. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Prinsessan Sibylla med barn på Haga slott 1949. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Familjeliv på Haga


Familjebilderna från Haga publicerades i böcker och tidningar. Kanske blev de i ännu högre grad kända av att biografernas journalfilmer spred bilden av en kunglig familjeidyll på Haga.

Gästbostad för den svenska regeringen


Mellan åren 1964 och 2009 har Haga slott fungerat som gästbostad för den svenska regeringen. 2009 återlämnade regeringen den kungliga dispositionsrätten till Haga slott till H.M. Konungen och slottet ställdes till Kronprinsessparets förfogande som bostad efter vigseln 19 juni 2010.
 
För mer uppgifter om Haga slott och Haga som helhet läs boken Haga — ett kungligt kulturarv.