Slottskyrkan

Varje söndag och helgdag hålls gudstjänst i Slottskyrkan. Hovförsamlingens medlemmar utgörs av anställda vid Kungl. Hovstaterna med familjer, men naturligtvis är alla välkomna att delta i gudtjänsterna. Under året står även flertalet musikgudstjänster på programmet.

Den nuvarande Slottskyrkan invigdes 1754. Slottskyrkan har sedan dess lämnats utan större förändringar.

» Läs mer om gudstjänster och musikprogram i Slottskyrkan

 Prinsessan Estelle döptes i Slottskyrkan den 22 maj 2012. Foto: Fredrik Sandberg /Scanpix

Prinsessan Estelle döptes i Slottskyrkan den 22 maj 2012. Foto: Fredrik Sandberg /Scanpix

Interiören

Kyrkan upptar hela bredden i slottets södra länga. Golvet av grön kolmårdsmarmor och vit italiensk marmor lades in med början 1751. Över högkoret svävar två bevingade genier (skyddsandar) som bär ett språkband med inskriptionen PRO MUNDI VITA (för världens liv).

Geniegruppen och dess motsvarighet över orgelläktaren modellerades av Charles Guillaume Cousin. Altaruppsatsens sprängda gavel och relieffigurer fyller nästan hela högkoret. Motivet är Jesus i Getsemane och stod fast sedan Tessins dagar.

 Altaruppsatsen fyller nästan hela högkoret. Motivet är Jesus i Getsemane. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Altaruppsatsen fyller nästan hela högkoret. Motivet är Jesus i Getsemane. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Norr om altaret finns Kungaläktaren som har sin ingång direkt från den våning som ursprungligen var kronprins Gustavs (III). Predikstolen är rikt dekorerad, predikanten är omvälvd av molnskyar, änglar och fladdrande draperier. Predikstolens tillkomst krävde ett komplicerat lagarbete som genomfördes 1748—1752. Plafondmålningarna är utförda av den ledande monumentalmålaren vid slottsbygget, Guillaume Taraval. Mittplafonden föreställer Kristi himmelsfärd.

Inredning och inventarier


När kyrkan togs i bruk stod socklarna i långhuset tomma, även om avsikten var att ställa skulpturer där. De nuvarande apostlastatyerna av Hans Michelsen skänktes till Gustav VI Adolf 1968. De modellerades på drottning Desiderias bekostnad under senare hälften av 1830-talet för att skänkas till katolska Eugeniakyrkan i Stockholm.

Under 1960-talets rivningsvåg på nedre Norrmalm tvingades Eugeniaförsamlingen att lämna sin kyrka och då skänktes statyerna till minne av drottningarna Desiderias och Josefinas insatser för Stockholms katoliker.

Bänkarna i Slottskyrkan tillverkades 1695-96 av snickarna Hans Herman Steyerwald och George Haupt d.ä. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Bänkarna i Slottskyrkan tillverkades 1695-96 av snickarna Hans Herman Steyerwald och George Haupt d.ä. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Bänkarna i Slottskyrkan tillverkades 1695-96 av snickarna Hans Herman Steyerwald och George Haupt d.ä. På 1730-talet användes dörrarna till en ny bänkinredning i Riddarholmskyrkan där Hovförsamlingens gudstjänster skedde i väntan på att slottet skulle bli inflyttningsbart. Först när Slottskyrkan fick nya bänkar 1818 fördes dörrarna tillbaka.
Prinsessan Lovisa och kronprins Frederik (VIII) av Danmarks vigselakt i Slottskyrkan 28 juli 1869. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Prinsessan Lovisa och kronprins Frederik (VIII) av Danmarks vigselakt i Slottskyrkan 28 juli 1869. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Slottskyrkans historia

Sedan Magnus Ladulås tid under sent 1200-tal har det funnits en kyrka på slottet i Stockholm, ett eget prästerskap och en egen församling som idag bär namnet Hovförsamlingen.

Den nuvarande Slottskyrkan är den tredje som vi har detaljerad kännedom om.
Det äldsta belägget för ett kapell i slottet Tre Kronor härrör från 1284. Då fick Magnus Ladulås påven Martin IV:s tillstånd att använda den romerska curians gudstjänstordning i kapellet.

Under Johan III:s regeringstid genomgick slottet Tre Kronor stora förändringar. Mot slutet av 1570-talet intresserade sig Kungen allt mer för längorna omkring den Yttre borggården och i norra längans östra hälft byggdes då en ny Slottskyrka.

Under större delen av 1600-talet var Johan III:s Slottskyrka i bruk och inredningen moderniserades efterhand. Då Nicodemus Tessin d y 1690 fick i uppdrag av Karl XI att förbereda en radikal ombyggnad av slottet var det den norra längan och dess fasad mot Norrmalm som kom först. Därmed var det svårt att förbigå Slottkyrkans höga fönster som inte kunde förenas med en symmetrisk slottsfasad. Resultatet blev en ny kyrka på samma plats som den gamla.

Nicodemus Tessin d.y. slottskyrka från 1694, vy från koret mot ingången. Kopparstick ur Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungl. Hovstaterna

Nicodemus Tessin d.y. slottskyrka från 1694, vy från koret mot ingången. Kopparstick ur Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungl. Hovstaterna

Efter Tessins ritningar utförde Burchardt Precht skulptur och bildhuggeri. För plafonden svarade Johan Sylvius och stuckaturerna anförtroddes Carlo Caroves verkstad. Till högkorets väggar beställdes två monumentalmålningar av David Klöcker Ehrenstrahl. På nyåret 1697 stod slottskyrkan färdig.

Bara några månader senare, den 7 maj 1697, bröt slottsbranden ut. Liksom större delen av slottet förstördes Slottskyrkan helt och hållet. Delar av inredningen lyckades man dock rädda, bland annat bänkdörrarna, delar av altarsatsen och Ehrenstrahls målningar, som numera finns i Storkyrkan.

Efter branden blev det Tessins uppgift att rita ett nytt slott med utgångspunkt från norra längan där murarna fortfarande kunde användas. Tessin valde då att förlägga Slottskyrkan och Rikssalen på var sin sida om inkörsporten från slottsbacken i den södra delen av det nya slottet.

Då kunde kyrkorummet tillåtas sträcka sig genom två och en halv våning, så att det fick en annan monumentalitet än vad som var möjligt på den gamla platsen. Kungafamiljens högtidliga inflyttande på slottet ägde rum lördagen den 7 december.