Ståthållarämbetet

Guidad visning i Gustav III:s antikmuseum. Foto Kungahuset.se

Guidad visning i Gustav III:s antikmuseum. Foto Kungahuset.se

Ståthållarämbetet ansvarar för de kungliga slottens skötsel och de byggnader, parker, trädgårdar och skogar som hör till. Ämbetet ansvarar också för den publika verksamheten som tar emot över en miljon besökare varje år och samordnar Hovstaternas, Statens fastighetsverks och Nationalmuseums verksamheter vid de kungliga slotten.

Ståthållarämbetet fördelar även bostäder och lokaler till hyresgäster och sköter upplåtelser av mark och vattenområden inom den kungliga dispositionsrätten.

Ett gemensamt kulturarv

Vid de kungliga slotten sker huvuddelen av den svenska monarkins representation. Slotten är också arbetsplatser för Kungafamiljen och Kungl. Hovstaternas personal.

Dessutom är byggnaderna historiska monument och kulturbyggnader som är öppna för besök. En av Kungl. Hovstaternas viktigaste uppgifter är att vårda, visa och sprida kunskapen om den svenska monarkins kulturarv. Därför bedriver Ståthållarämbetet publik verksamhet vid samtliga kungliga slott.

» Läs mer om Ståthållarämbetet förr och nu

Den kungliga dispositionsrätten

Ståthållarämbetet förvaltar H.M. Konungens dispositionsrätt till de kungliga slotten med tillhörande park-, trädgårds- och skogsområden. Dispositionsrätten har sin bakgrund i det tidiga 1800-talets samhällsutveckling då monarkins roll i samhället förändrades och kungens makt och intäkter begränsades.

Enligt en överenskommelse mellan den dåvarande kungen, Karl XIII, och Riksens Ständer (dåvarande Riksdagen) överlämnades äganderätten till ett antal inkomstbringande egendomar och fastigheter från kungen till staten. I gengäld gavs Kungen och hans efterträdare dispositionsrätt (ungefär nyttjanderätt) till ett antal slott och slottsområden. Denna lösning är än idag en förutsättning för att Kungen ska kunna utöva sin uppgift som statschef.