Sveriges Kungahus

Monarkens uppgifter

Konselj på Kungliga Slottet. Foto: Henrik Garlöv/Kungahuset.se

Konselj på Kungliga Slottet. Foto: Henrik Garlöv/Kungahuset.se

Kungens uppgifter som Sveriges statschef är reglerade i 1974 års regeringsform. Genom införande av denna moderna grundlag upphävdes världens näst äldsta grundlag från 1809 – endast USA:s författning var äldre.

Konungens uppgifter


Konungens uppgifter stadgas i 1974 års regeringsform och riksdagsordning enligt följande:

1. ”Konungen är rikets statschef” (detta stadgas i regeringsformens 1 kapitel 5§) och skall som sådan representera Sverige och vara en samlande symbol för nationen.

2. Han leder den särskilda konselj som sammanträder vid regeringsskifte, liksom de regelbundna så kallade informationskonseljerna med regeringens ledamöter.

3. Han öppnar årligen riksmötet.

4. Han är ordförande vid sammanträde med Utrikesnämnden. Dess ledamöter utses av riksdagen för samråd med regeringen i utrikesfrågor.

5. Han är främste representant för den svenska försvarsmakten och innehar försvarsgrenarnas högsta grader. Dessutom är han hederschef för vissa militära enheter.

6. I sin funktion som rikets främste representant i förhållande till andra länder ackrediterar Kungen utländska ambassadörer. Han undertecknar också de svenska ambassadörernas kreditivbrev.

Riksmötets öppnande 2006. Foto: Bertil Ericsson / Scanpix

Riksmötets öppnande 2006. Foto: Bertil Ericsson / Scanpix

Av stor betydelse är också de statsbesök Kungen avlägger i främmande länder liksom utländska statschefers besök i Sverige för vilka Kungen är värd.

Riksföreståndaren


Under utlandsvistelser eller i händelse av sjukdom, fullgörs Kungens uppgifter av en tillfällig riksföreståndare. Som sådan fungerar i första hand en medlem av Kungahuset som fyllt 18 år och är arvsberättigad till tronen.
Bulgariens president Georgi Parvanov hälsar på kung Carl XVI Gustaf. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Bulgariens president Georgi Parvanov hälsar på kung Carl XVI Gustaf. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Kognatisk tronföljd


Efter att ha haft en agnatisk (manlig) tronföljd i Sverige sedan början av 1700-talet infördes en fullt kognatisk tronföljd från och med 1980. Arvtagare till Sveriges tron är Kronprinsessan Victoria.

Genom denna tronföljd – som Sverige var första land att införa – ärver det äldsta barnet tronrätten oavsett kön. I övrigt har grunddragen i 1809 års successionsordning behållits.

Kronprinsessan Victoria på Nobelmiddagen. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Kronprinsessan Victoria på Nobelmiddagen. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Enligt riksdagsbeslut i november 1994 är myndighetsåldern 18 år. Statschefen kan ej åtalas för sina gärningar utom i civilrättsliga frågor.

Förändringar av statschefens ställning kan ske endast genom grundlagsändring, det vill säga genom två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval.

Apanage


Anslag för statschefens verksamhet beslutas av riksdagen. Kostnader för denna – exklusive de Kungliga Slotten som går på separat budget – uppgår till 55,8 mnkr (år 2008), cirka 6 kr per svensk och år.

Kungen är numera skattskyldig och i likhet med andra svenskar har Kungen och hans familj rösträtt – en rättighet som Kungafamiljen av tradition dock inte utnyttjar.