Huvud

Riksregalierna

Riksregalierna - nyckel, spira, svärd, krona och äpple.

Riksregalierna - nyckel, spira, svärd, krona och äpple.

I Skattkammaren på Stockholms Slott finns  "Rikets regalier och dyrbarheter" utställda.

Rikssvärden, kungakronan, spiran, äpplet och nyckeln är en samling enastående konstföremål, som i sig bär ett koncentrat av svensk ceremonihistoria från fem århundraden.

Ägs av staten


Regalierna är statlig egendom. Enligt 1594 års instruktion ska de vårdas av Räntekammaren, numera Kammarkollegiet.
Nyckeln, spiran, kronan och äpplet. Foto: K-E Granath.
Ursprungligen förvarades de i skattkammarvalvet i den gamla kungaborgen Tre kronor.

Under århundradenas lopp har de flyttats många gånger. Den huvudsakliga förvaringsplatsen har dock varit Kammarkollegiets skattkammare.

Från och med 1907 förvarades regalierna i Riksbanken, tills utställningen – enligt riksdagsbeslut 1969 – kunde öppnas för allmänheten i valven under Stockholms slott 1970.

Rikssvärden äldst


Av monarkens regalier är rikssvärden de äldsta föremålen, anskaffade av Gustav Vasa. Övriga regalier härstammar från hans äldste sons, Erik XIV, kröning 1561: kungakronan, spiran, äpplet och nyckeln.

Dessa är utsökta guldsmedsarbeten prydda med pärlor, ädelstenar och emalj i olika färger och tillverkade i Stockholm.

Sluten krona


Flamländaren Cornelis ver Weiden utförde kronan i en ny modern form med två byglar korsande varandra över hjässan och med en liten korsglob över mitten. Det är den första slutna kungakronan i Sverige. Förebilden sägs ha kommit från England.

Speciell symbolik


Regalierna bär på en speciell symbolik, som finns nedtecknad från Erik XIV:s kröning.

Kronan är tecken på konungslig ära och värdighet. Spiran står för kungens världsliga makt och riksäpplet visar att Gud insatt honom som sin befullmäktigade regent över ett stort och kristet rike.

Nyckeln betecknar kungens makt att utestänga det onda, innesluta det goda och öppna för nödställda.  Svärdet slutligen syftar på kungens plikt att frimodigt och manligt beskydda det goda och straffa det onda.

Lovisa Ulrikas krona

Lovisa Ulrikas krona. Foto: K-E Granath.

Drottningkronor


Drottningkronan är nästan 200 år yngre än kungakronan. Den tillverkades av Andreas Almgren efter ritning av Jean Eric Rehn åt Lovisa Ulrika 1751 i silver med 695 diamanter.

Den äldre drottningkronan gjordes åt Gustav II Adolfs drottning Maria Eleonora 1620. Den är gjord av guld och är dekorerad med diamanter och rubiner.

Denna krona uppskattades så av Adolf Fredrik, att han använde den som sin kungakrona och exemplet följdes även av hans son, Gustav III, och dennes efterföljare.

Arvfurstekrona

Arvfurstekrona

Arvfurstekronan


Karl (X) Gustafs arvfurstekrona, idag tronföljarens rangkrona, är av ålderdomlig typ. Den  är öppen med åtta spetsiga spiror.

Dessutom innehåller samlingen ytterligare åtta kronor och andra regalieföremål från olika epoker i vår historia.

Bland alla dyrbarheter märks den praktfulla silverdopfunten, som beställdes av Karl XI 1696. Den används än i dag vid kungabarns dop.

Oskar II siste krönte kungen


Kröningar av svenska regenter är kända sedan tidig medeltid och traditionen var obruten till Oskar II:s kröning 1873.

Hans son Gustaf V valde däremot att inte låta sig krönas. Sedan 1907 har våra kungar och drottningar inte burit någon krona.

Likafullt har regalierna bibehållit sin betydelse som symboler för kungarikets traditioner.

I samband med t.ex. trontillträden, riksdagens högtidliga öppnande (t.o.m. 1974) och kyrkliga ceremonier inom kungahuset, som vigslar, begravningar och dop, placeras regalierna på hyenden (kuddar) på speciella regaliebord för att markera kunglig värdighet och aktens betydelse.

Upptäck mer

Läs mer om riksregalierna och andra föremål som finns i samlingarna i

Skattkammaren

på Kungl. Slottet.