Huvud

Ulriksdals slottspark

Ulriksdals slott. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Från det att Jakob De la Gardie uppförde ett slott vid Edsvikens strand har det funnits någon form av trädgårds- och parkanläggning vid Ulriksdal.

Olika stilideal har dock avlöst varandra, vilket innebär att den äldsta parken har ytterst få likheter med den nuvarande.

Slottsparken är öppen för besök året om. För vägbeskrivning se menyval Inför besöket under Slottet.

Senrenässans


Renässansens trädgårdar var ofta isolerade enheter utan något egentligt samband med slottsbyggnaderna. Detta kom att gälla även för Jakobsdal där egentligen flera mindre anläggningar utan något direkt samband anlades.

Hans Georg Kraus, kontrakterades 1647 för att anlägga trädgården. Den kom att bestå bland annat av en så kallad grotta, en boské och en labyrint, väster om slottet.

Slottsbron över Igelbäcken. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Slottsbron över Igelbäcken. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Ännu en trädgård, "Giardino Segreto" anlades vid slottets södra flygel. Slutligen fanns en knutparterr nedanför lusthuskullen i parkens norra del.

Förutom dessa mer lustbetonade anläggningar fanns en mera nyttobetonad trädgård söder om Igelbäcken.

Förbarock


Samtidigt som Magnus Gabriel De la Gardie byggde om slottet i början av 1660-talet förändrades parkanläggningarna. Till stor del stod han själv för grundidéerna men hade god hjälp av arkitekten Jean de la Vallée.
Orangeriet i Ulriksdals slottspark. Foto: Ulla-britt de Marchi.

Orangeriet i Ulriksdals slottspark. Foto: Ulla-britt de Marchi.

Nu blev det viktigt att förena trädgården med slottet till en enhet i form av en stor kvarter-indelad parterr. Det grävdes dammar och anlades fontäner. Skulpturer placerades ut.

På den gamla lusthuskullen uppfördes ett nytt lusthus som kallades Mons Mariae efter hans hustru Maria Euphrosyne. Nedanför kullen byggdes ett Orangeri.

Lusthusen i slottsparken. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi

Lusthusen i slottsparken. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi

Dramatik i bly


Även naturliga formationer kunde införlivas i parken, till exempel i södra delen fanns en klippa på vars topp placerades en blyskulptur av Perseus.

Perseus kom här på sin bevingade häst för att rädda Andromeda som fångats av ett trehövdat odjur. En Andromedaskulptur stod fjättrad vid klippväggen och odjuret fanns representerat i en damm intill.

Boskén i vinterskrud i förgrunden. I alléöppningen mot parken syns orangeriet på avstånd. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Boskén i vinterskrud i förgrunden. I alléöppningen mot parken syns orangeriet på avstånd. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Barock


Barocken kännetecknas av strikt symmetri, vilket får sägas prägla förändringarna i parken.

Den så kallade Drottningallén, norr om Igelbäcken, planterades 1724.

Rokoko


Överintendenten Carl Hårleman utarbetade i början av 1740-talet ett förslag att omdana parken, som utfördes till stor del och förstärkte symmetrin.

Bland annat så anlades en mot väster avsmalnande lindboské omedelbart norr om Drottningallén.

Lummiga träd och spång över Igelbäcken. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Lummiga träd och spång över Igelbäcken. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Den romantiska parken


Det romantiska stilidealet innebar att parken skulle vara betydligt friare till sin karaktär än tidigare, till och med ge sken av otuktad natur. Vindlande promenadvägar och ett böljande landskap var högsta mode.  

En engelsk romantisk park anlades vid sekelskiftet 1800 väster om den gamla slottsträdgården och 2000 träd planterades ut.

"De nätdragande Morianerna" vid Igelbäcken. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

"De nätdragande Morianerna" vid Igelbäcken. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Nätdragande Morianer


På borggården placerades en gjutjärnsfontän och på parterren planterades solitärträd, som till stor del står kvar. 1863 flyttades skulpturgruppen "De Nätdragande Morianerna" från Haga till Igelbäcken.

Efter Karl XV:s död höggs bland annat den västligaste delen av den gamla hårlemanska boskén ned och många planteringar på borggården och parterren lades igen.

Modern klassicism


I samband med att slottet iordningställdes för kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Louise uppgjordes även planer för parken. Trädgårdsarkitekten Gösta Reuterswärd anlitades 1935.
Baksidan av Orangeriet i förgrunden och grönskande park med fontänen i bakgrunden. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Baksidan av Orangeriet i förgrunden och grönskande park med fontänen i bakgrunden. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Det gamla parterrsystemet omändrades till fyra stora gräsytor med endast två korsande vägar, en från slottets mittaxel och en från orangeriets. Den runda bassängen ersattes av en fyrkantig med en stark fontänstråle.

Två vildsvinsskulpturer av Carl Milles placerades vid fontänen. Längs parkens mittaxel planterades stamsyrener som efter fontänen övergick i lindalléer. I den andra tväraxeln planterades hagtornsträd.

Vy från slottsparken över Edsviken i soluppgång. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Vy från slottsparken över Edsviken i soluppgång. Foto: Kungl. Hovstaterna/Ulla-britt de Marchi.

Avslutningsvis kan konstateras att det varit spännande om Magnus Gabriel De la Gardies slottspark hade varit bevarad, men den nuvarande är också en verklig pärla, vilket många besökare upptäckt på senare år.