Skupturerna, Orangerimuseet

Rosa galleriet i fackelsken. Foto: Gomer Swahn/Swahn Reklam AB.

Rosa galleriet i fackelsken. Foto: Gomer Swahn/Swahn Reklam AB.

I orangeriet visas en betydande samling svensk skulptur av bland annat Johan Tobias Sergel och Carl Milles.

Skulpturerna ingår i Nationalmuseums samlingar och visas permanent i Orangerimuseet.

Gula Galleriet – 1700-talet


Under större delen av 1700-talet dominerades bildhuggarkonsten i Sverige av de fransmän som inkallats att utföra arbeten till det nya Kungliga Slottet i Stockholm.

Bronsexemplar av Bernard Foucquets här utställda enleveringsgrupper i mörkpatinerad gips med antikt mytologiska motiv står till exempel uppställda i nischer på slottsfasaden.

Rosa Galleriet. Foto: Gomer Swahn Reklam AB/Gomer Swahn.

Rosa Galleriet. Foto: Gomer Swahn Reklam AB/Gomer Swahn.

Gudinnan Ceres, som med facklor i händerna söker sin av Pluto bortrövade dotter Proserpina i underjorden, samt hennes prästinnor de två karyatider som bär skålar på vilka eld skulle flamma, utförde Sergel till de soaréer på Stockholms slott, då man efter tidens smak beundrade skulpturgalleriet i dramatiskt fackelsken.

De facklor som idag inramar orangerimuseets dörrar är kopierade efter Sergels för att kunna återskapa liknande ljuseffekter, när de på kvällen tänds med gasol.

Flicka med katt. Skulpturen har tidigare stått i slottsparken. Foto: Gomer Swahn Reklam AB/Gomer Swahn.

Flicka med katt. Skulpturen har tidigare stått i slottsparken. Foto: Gomer Swahn Reklam AB/Gomer Swahn.

Modellen till L´ Archevêques och Sergels Gustav II Adolfsmonument på Gustav Adolfs torg visas likaså.

Under Gustav III:s tid var Johan Tobias Sergel vårt lands störste konstnär. I Rom på 1770-talet skapade han Faunen, Diomedes och Mars och Venus.

I Stockholm skulpterade han äreminnen över Gustav III, och här i Orangerimuseet visas gipsmodellen till statyn på Skeppsbron, Gustav Vasa och Gustav II Adolf.

Flora. Foto: Nationalmuseum.

Flora. Foto: Nationalmuseum.

Mittportiken


1818 utställde Bengt Erland Fogelberg de första utkasten till de tre asagudar som han på Karl XIV Johans uppdrag högg i marmor.
 
Oden har Fogelberg tänkt sig som en krigets gud, "skådande från någon bergspets in uti Skandinavien". På hans hjälm syns korparna Hugin och Munin, på skölden en valkyria med dryckeshorn och svärd, örn och varg.
 
Tor, åskans gud med släggan över axeln, är en sinnebild av naturens kraft och nordiskt mannamod.
 
Balder, den godaste och vekaste av de nordiska gudarna, hade hela naturen svurit en ed att inte skada. Mot hans osårbara kropp bröts pilar och spjut av, tills den ondskefulle guden Loke en dag genom list lyckades bringa honom om livet.
Rosa Galleriet. Foto: Gomer Swahn Reklam AB/Gomer Swahn.

Rosa Galleriet. Foto: Gomer Swahn Reklam AB/Gomer Swahn.

Rosa Galleriet – 1800-talet


Under hela 1800-talet fortsatte den grekisk-romerska antikens myter och skulpturer att inspirera svenska bildhuggare, av vilka de flesta också tillbringade en längre eller kortare tid i Rom och högg sina verk i marmor från Carrara.

Vinguden Bacchus har till exempel återgetts av Johan Niklas Byström och Erik Gustaf Göthe och en Bacchantinna i gudens följe av Johan Peter Molin.

Byström har även återgett den tragiska kärlekssagan om Hero, som en stormnatt såg sin älskade Leander drunkna, sedan den fackla slocknat varmed hon brukade vägleda honom, när han simmade till henne över Hellesponten.

Carl von Linné av Christian Eriksson. Foto: Nationalmuseum.

Carl von Linné av Christian Eriksson. Foto: Nationalmuseum.

Jämsides beställdes under 1800-talet en rad minnesmonument över svenska kungar, politiker, skalder, naturforskare med flera. Gipsmodellerna till några av dessa skulpturer finns utställda Fogelbergs Karl XIV Johan på Slussen och Johannes Frithiof Kjellbergs Linné i Humlegården båda i Stockholm samt Carl Gustaf Qvarnströms Esaias Tegnér i Lund.

I Orangerimuseet finns försäljning av vägledningar över museet och dess historik, med förteckning över utställda skulpturer illustrerade med vackra bilder.