Sveriges Kungahus

Historik, Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan. Detalj av kopparstick ur Erik Dahlberghs Suecia antigua. Original: Kungl. Biblioteket.

Riddarholmskyrkan. Detalj av kopparstick ur Erik Dahlberghs Suecia antigua. Original: Kungl. Biblioteket.

Riddarholmskyrkan är uppförd i samband med det av konung Magnus Ladulås år 1270 grundade gråbrödraklostret.

Kyrkan stod färdig omkring år 1300. I sitt nuvarande skick är kyrkan treskeppig men var ursprungligen tvåskeppig, det södra sidoskeppet byggdes först i mitten av 1400-talet.

Kyrkans golv var ursprungligen belagt med kullersten men består i dag av gravhällar från skilda tider.

Grav- och minneskyrka


Sedan 1807 är kyrkan enbart grav- och minneskyrka; reguljära gudstjänster äger inte rum i Riddarholmskyrkan.
Kyrkan är numera främst känd som de svenska konungarnas gravkyrka.

Den förste som jordfästes i kyrkan var Magnus Ladulås (d. 1290).

Gravmonumenten, eller tumborna, är uppförda år 1573 och 1574 under Johan III:s regering; konungarnas ursprungliga gravar är belägna under gravmonumenten.

Det Gustavianska gravkoret


Då man står vänd mot altaret ligger på höger sida det Gustavianska gravkoret, uppfört 1629–1634.

Gustav II Adolf (d. 1632) vilar i den stora sarkofagen av italiensk marmor. På sarkofagen ses inskriptionen "Gustavus Adolphus Magnus".

I det undre gravvalvet, vilket inte är tillgängligt för besökare, vilar konungarna Adolf Fredrik (d. 1771), Gustav III (d. 1792), Gustav IV Adolf (d. 1837) och Karl XIII (d. 1818).

Det Karolinska gravkoret


Mittemot det Gustavianska gravkoret ligger det Karolinska, uppfört 1671–1743.

Karl XII (d. 1718) vilar i en sarkofag av svart marmor och vid den högra respektive vänstra väggen står ytterligare två stora sarkofager, en för Fredrik I (d. 1751) och en för Ulrika Eleonora den yngre (d. 1741).

I det Karolinska gravvalvet, som är beläget under det Karolinska gravkoret, vilar Karl X Gustav (d. 1660) och Hedvig Eleonora (d. 1715), Karl XI (d. 1697) och Ulrika Eleonora den äldre (d. 1693) samt fem av deras barn, som dog i späd ålder.

Det Bernadotteska gravkoret


Det Bernadotteska gravkoret, som uppfördes åren 1858–60, ligger på samma sida som det Gustavianska. Ättens stamfader Karl XIV Johan (d. 1844) vilar i en ståtlig sarkofag av älvdalsporfyr.

Framför honom vilar drottning Desirée (d. 1860) i en stram sarkofag av grön kolmårdsmarmor. Invid väggarna står bruna kalkstenssarkofager för övriga regenter av ätten Bernadotte.

Den siste monark som jordfästes i Riddarholmskyrkan var Gustav V (d. 1950).

Läs mer om det Bernadotteska gravkoret

Hagaparken – kunglig begravningsplats


Gustaf VI Adolf (d. 1973) och hans båda gemåler Kronprinsessan Margareta (d. 1920) och drottning Louise (d. 1965) har sina gravar på den kungliga begravningsplatsen vid Haga.

De kungliga som är begravda på Haga har sina serafimersköldar uppsatta på särskild plats i kyrkan, den så kallade Hagaväggen. Kronprinsessan Margaretas sköld är unik eftersom den är inte en serafimersköld. I stället för Serafimerordens kedja kring hennes vapen är där en heraldisk krans av margueriter.

Inspirationen till reliefen på Hagaväggen fick skulptören Liss Eriksson från serafimerordens symbolvärld.  

I Dantes Divina Commedia, där Dante och Beatrice nått den nionde himlen, den som behärskas av Serafim, den heligaste änglakretsen, fann konstnären sin ingivelse.

I Beatrices vackra ögon ser Dante ett ljus speglas – en punkt av oändligt ljus – Anden.

Serafimerriddarnas vapensköldar


På väggarna i Riddarholmskyrkan hänger sedan 1748 vapensköldar för riddare av Serafimerorden.

På en serafimerriddares begravningsdag slår även Riddarholmskyrkans klockor, en så kallad serafimerringning.

När en serafimerriddare eller ledamot avlider hängs vapenskölden upp i Riddarholmskyrkan efter att ringningen ägt rum.

Eftersom kyrkan sedan snart 200 år inte är någon församlingskyrka är dessa ringningar ett av de få tillfällen då kyrkklockorna slår.

I samband med serafimerringningen är kyrkan öppen. Datum och tid annonseras på sidan Aktuellt.